Artikelarkiv

Effektiv spannmålshantering – för ökad lönsamhet

Tiden då lantbrukarna var hänvisade till enbart odlingskontrakt får anses som svunnen. Men går det att hämta hem den merkostnad, som gårdslagring och direktleverans ibland innebär? Måste du ha egen tork- och lagringskapacitet för att kunna göra spannmålsaffärer efter skörd?

Lantbrukarna har de senaste åren getts allt större möjlig­heter att själva bestämma när det är lämpligt att sälja sin spannmål. Det kan bland annat handla om terminsaffärer och olika sorters odlingskontrakt. Eller en kombination av dessa. Dessa möjligheter har dock ofta krävt att lantbrukaren lagrat sin spannmål själv. BM-Agri arbetar mycket med att teckna upp volymer som sedan lagras hos lantbrukaren i väntan på leverans till industrin. Företaget tar förvisso även emot spannmål i Fjugesta, Tärnsjö, Valla och Bromma. Några av anläggningarna är sådana som blev över i Lantmännens operation Blåljus.
Den volym som inte lagras här, lagras hos odlarna. På företagets hemsida kan lantbrukarna anmäla areal eller vara i lager. Sedan hör BM-Agri av sig när de har köpare. När det gäller raps är BM-Agris handel i princip helt inriktad på direktleverans från odlaren till AarhusKarlshamn – AAK. Det krävs då att varan är nedtorkad till nio procent
vattenhalt och innehåller max fyra
procent avfall.

Mats Eriksson på BM-Agri, arbetar en hel del med leverans från odlare direkt till industri.
Foto Agneta Lilliehöök

 

Delar på risken
Företaget har även utvecklat ett koncept som de kallar ”Chans-Risk”. Det går ut på att BM-Agri säljer terminer motsvarande odlarens fysiska spannmåls­volym. Företaget står för säkerheter och avtal med börsen. Odlaren ansvarar för att sälja den fysiska varan. Odlaren och BM-Agri kommer överens om att lägga samman och dela på vad de båda affärerna genererar. Detta utifrån ett referenspris på den fysiska varan som odlaren och BM-Agri avtalat fram.
Efter skörd köps terminerna tillbaka och spannmålen säljs till den som kan erbjuda det bästa priset fritt odlaren. Den vinst som blir utöver referenspriset, delar BM-agri och odlaren i lika delar på. Blir det istället en förlust och referenspriset inte uppnås, står BM-Agri för hälften av förlusten i förhållande till referenspriset.

Säkrar volymerna
Mats Eriksson som är grundare av BM-Agri, förklarar att en stor del av volymen de handlar lagras hos odlaren, men att dessa volymer ofta säkras på börsen.
”Köparna av den fysiska varan är sällan beredda att ställa ut ett högt pris för en vara som ska levereras först långt senare. Om priset på en termin är högre än priset på den fysiska varan, innebär det stora fördelar att sälja på termin. Förutom ett högre pris kan du dessutom sälja den fysiska varan i fri konkurrens, när du vet kvalitet och kvantitet. Detta innebär alltid ett högre pris än att kontraktera en oskördad vara där kvaliteten ännu inte är känd”, säger han.

”Det finns ingen garanti för att lagring ger ett högre pris än ett vanligt odlingskontrakt”, menar Fredrik Blad på Vara Lagerhus.

Billigare lagring
Då central lagring i stora anläggningar
ofta är billigare per ton än gårds­lagring, arbetar Svenska Foder lite åt andra hållet. De erbjuder lantbrukarna att leverera spannmålen vid skörd och sedan göra avrop när prisnivån känns lagom. På så vis är inte egen lagringskapacitet nödvändig för att kunna göra spannmåls­affärer utom skördeperioden. Mats Jönsson som är spannmålschef på Svenska Foder, berättar att de erbjuder några olika upplägg.
Inlagringskontraktet innebär att lantbrukaren levererar spannmålen till Svenska Foders anläggning vid skörd. Spannmålen kan sedan lagras fram till juli året därpå och lantbrukaren kan göra avrop när han eller hon känner för det. Svenska Foder tar tolv öre i lagrings- och torkningsersättning och betalar 70 procent av a-contopriset efter leverans. Resten regleras vid avslut.
I detta upplägg bär lantbrukaren själv risken för prisnedgångar.

Slipper nedgång
Svenska Foder har även ett koncept som de kallar ”Aktivt kontrakt”. Upplägget går ut på att lantbrukaren säljer spannmålen någon gång under året och samtidigt köper terminer på motsvarande volym. Svenska Foder tar ut en avgift om elva öre, men i gengäld tar lantbrukaren enbart del av eventuella prisuppgångar och är skyddad mot nedgångar. Nedgångarna bärs av Svenska Foder.
Företaget har nu även börjat med ”Passivt kontrakt”, i vilket lantbrukaren säljer den fysiska varan och samtidigt tecknar upp terminer på motsvarande volym. Lantbrukaren är sedan mot en premie garanterad att ta del av snittet på eventuella uppgångar. Mats Jönsson berättar också att det går att sälja den fysiska varan vid skörd och sedan köpa ett aktivt kontrakt för motsvarande volym.
”Vi tjänar inga extra pengar på den här typen av handel. Det handlar om att vara en bra affärspartner och erbjuda lantbrukarna bra affärer”, säger han.

Mats Jönsson på Svenska Foder, berättar att de erbjuder lantbrukarna att leverera spannmålen vid skörd och göra avslut senare. Foton Tobias Rosengren

 

Ingen garanti
”Det finns ingen garanti för att lagring ger ett högre pris än ett vanligt odlingskontrakt. Har du en negativ utveckling på börserna tappar ditt lager i värde”, förklarar Fredrik Blad som är vd på Vara Lagerhus. Föreningen har hyrt in ledig lagringskapacitet för att kunna ta emot så mycket som möjligt vid skörd, men bygger nu ut för att effektivisera hanteringen.
Han berättar att många lantbrukare uppskattar att inte behöva investera i egen lagring. Dels för att det binder kapital. Dels för att det kan vara svårt att bygga torkkapacitet som matchar dagens stora tröskor. Fredrik Blad ser inget motsatsförhållande mellan att lagra hemma och att leverera vid skörd.
”Båda fyller en funktion”, säger han.

Måste vara effektiv
Han förklarar att båda alternativen behövs och att Vara Lagerhus knappt kan ta emot mer vid skörd. För de som lagrar hemma betalar lagerhuset därför ut en lagringspremie. Trots att lagerhuset bygger ut, ser han helst att fler lantbrukare bygger egen tork och lagring. Lantbrukets strukturrationalisering innebär nämligen att gamla anläggningar läggs ner. Fredrik kan dock inte se att motsvarande volym byggs i nya anläggningar och att lantbrukets lagringskapacitet totalt minskar.
”Det är väldigt små marginaler på spannmål. För att då tjäna pengar krävs en effektiv hantering. Då måste vi ha både de stora anläggningarna med mottagning vid skörd och torkar ute på gårdarna”, avslutar Fredrik Blad.

Av Per-Ola Olsson



Skriven av: Lantbrukets Affärer
Publiceringsdatum: 2014-04-16
Antal visningar: 17283

Tillbaka

  Sök...
  

Lantbrukets Affärer * Tejarps Gård * 233 76 Klågerup * Tel 040-40 86 80 * Fax 040-40 86 86 * red@lantbruketsaffarer.se  >>>