Sparar tid och sprutmedel med luftassistans

Med hjälp av externt tillsatt luft trycker Hardi Twin ner sprutduschen i grödan. Tekniken är långtifrån ny och den kan snart fira sin 25-årsdag. Men vad säger användarna – är den värd de extra tusenlapparna?

På Kronogården, Stora Aby utanför Målilla odlar familjen Axelsson potatis i stor skala.
Peter Rosenlund är inspektor och delaktig i valet när det för tre säsonger sedan blev dags att byta till ny spruta.
”Vi hade en Hardi Commander tidigare”, berättar han. ”När det var dags att byta ut den ville vi ha det bästa på marknaden.”
Med 25 år på nacken är Twin en välkänd teknik och Peter och hans kolleger på ­företaget hade många att rådgöra med när de skulle fatta sitt beslut.
”Vi har ju tittat på Twin i stort sett ändå sedan den kom”, konstaterar han. ”Kompisar har talat väl om den och att den ska vara extra bra i potatis och jordgubbar – som vi odlar.
Men sen har vi sett att odlare på Öland inte valt Twin trots att det blåser mer där.”
Valet var alltså inte helt självklart.

Sparar övertid
Totalnotan för Axelssons Hardi ­Commander Twin Force 4400i var 900 000 kronor. Avskrivningstiden bestämdes till tio år med en årlig användning på 250 timmar. Det ger 360 kronor i timkostnad på maskinen. En Commander utan Twin hade kostat cirka 200 000 kronor mindre i inköp och tim­kostnaden hade minskat med 80 kronor till 280 kronor per timme.
”När vi köpte sprutan räknade vi med att ha den extra kostnaden betald på två till tre år”, berättar Peter. ”Men vi har tagit det lite försiktigt och minskat doserna i etapper, så det kanske tar tre till fyra år istället.”
En stor inbesparning har varit att ­över­tiderna för sprutning har minskat rejält.
Andrahandsvärdet på maskinen har inte spelat någon roll för valet. Den ska gå kvar på gården tills den är slut.
”Viktigaste argumentet för att välja Twin var att den reducerade vind­avdriften passar bra i vår miljöprofil. Vi vill kunna stå för det vi levererar och nu har vi vågat ge ner i dos och ändå fått en bibehållen effekt.”

Säkerheten viktig
 
Peter Rosenlund har tre säsongers erfarenhet av Twintekniken. ”Den passar bra i vår miljöprofil.”

Peter berättar att policyn på företaget alltid har varit att bara dosera med
90 procent av rekommenderad dos, men med den nya sprutan har dosen sänkts ytterligare.
”Vi minskar vår budget för sprutmedel med några procent varje år.”
Förutom fördelarna med luftassistensen tycker Peter att sprutans funktion – Autofill också bidrar till en minskad användning av sprutmedel.
”Sprutan mäter exakt och stänger av när det är lagom mängd. Dessutom brukar vi alltid skriva upp vad medlet kostar och då är det ingen som frestas att slå i den sista slatten för att få dunken tom.”
Ett stort argument för Twin-tekniken är att vätskemängden kan minskas radikalt och att stora summor pengar kan sparas genom kortare tid på väg och färre påfyllningar. Peter berättar dock att det argumentet inte var så viktigt för dem:
”Vi har ganska bra arrondering och inte så långa avstånd för att vara i Småland. Vi har inte gått ner så mycket i vätskemängd i potatisen. Säkerheten känns viktigare för oss. Däremot har vi gått ner i vätskemängd i spannmålen.”

Fler spruttimmar
Efter tre säsonger och totalt 7 657 körda hektar står mätaren på ett genomsnitt av
165 liter per hektar. Glyfosatbehandlingarna har medfört att vätskemängden minskats till 80 liter per hektar – med 4 liter preparat och inget vätmedel.
I jordgubbarna har vätskemängden ­kunnat minskas rejält.
”Nu går det åt mindre vatten eftersom vi blåser medlet rakt in i blommorna.”
Skillnaden i vindkänslighet betyder att antalet tillgängliga spruttimmar har ökat.
”Även om det skulle börja blåsa så vågar du köra färdigt fältet. Det gick inte med den gamla sprutan. Dessutom behöver vi inte spruta mitt på dagen längre. Med den gamla sprutan behövde vi ständigt spruta när vädret var bra. Vi har sparat mycket pengar på minskade övertider.”
Den ökade kapaciteten innebär att den nya sprutan får gå hos grannarna också. Det hjälper till med ekonomin.
”Till nästa säsong ska vi koppla Dataväxt till en iPad i traktorn. Där ska grannarnas fält också finnas med så att vi kan redovisa till deras sprutjournal och även få till en smidig fakturering.”

Mer blås

Peter är mycket nöjd med den service de fick i samband med köpet och framöver.
”Kalmar Lantmän har ställt upp till
100 procent och det var en förutsättning.”
Det var lätt att komma igång med ­maskinen och Peter tycker att instruktioner och symboler är klara och tydliga. Det är allt mer sällan som han plockar fram ­instruktionsboken. Det tog dock ett litet tag att lära sig hur luftassistensen skulle användas för bästa effekt.
”Första året var vi lite försiktiga med luften, men sen var Jonas ute och höll utbildning med oss. Vi är flera förare och alla var med. Vi gjorde test med lackmuspapper och fick en del överraskningar.”
”Till exempel var det mycket bättre ­täckning vid ogräsbekämpning i stubb när vi riktade luften fullt 30 grader bakåt jämfört med rakt ner. Bladen snurrade runt och blev täckta runt om.” 
I det stora hela använder Peter mer luft än i början – utom vid till exempel riktigt torra svart­jordar då luften virvlar upp för mycket jord.

Olika priser
Under de tre säsonger som avverkats har ­sprutan råkat ut för ett pumphaveri. En ny pump kostar 24 000 kronor. Några säteshus har fått bytas liksom någon backventil på sugsidan. Ett kabelbrott mitt i tröskningen tog tid att fixa och kostade 18 000 kronor utan felsökning, men då ställde Kalmar Lantmän upp med en utbytesmaskin.
”Jag hade nog trott att duken till luften skulle slitas mer där man viker den”, säger Peter. ”Men det är inte så farligt med det.”
Priserna på reservdelar och slitdelar är lite olika, tycker han.
”Det är både högt och lågt. Ibland blir du förvånad, till exempel kostar en kabelsats för att kunna installera datorn i en traktor hela
6 000 kronor. Andra saker kostar inte mycket alls. Vissa grejor på sprutan känns lite plastiga, men det har inte gått åt mycket reservdelar.”

Fel hastighet

En teknik som förbättrats jämfört med förra maskinen är styrningen på sprutan.
”Vi hade mycket problem med den förra Commandern, men nu fungerar det helt perfekt. Sprutan är mycket följsam och vi har kunnat minska ner vändtegarna till
3–3,5 meter.”
”Rampen tänker jag inte på alls när jag kör. Den reglerar höjden på egen hand med funktionen – Autohigh och jag kan lita helt på det.”
En annan funktion som Peter lärt sig att uppskatta är diskprogrammet.
”Vi använder snabbdisken mest, men det finns också en multidisk som vi använder när vi går från majs till jordgubbar. Med den gamla sprutan såg jag någon gång ­sprut­skador, men det händer aldrig nu.”
En liten detalj som gäller att hålla ögonen på är hastighetsgivaren på sprutans högerhjul. Det sitter en metallring på insidan av hjulet och en läsare på hjulaxeln. När det är blött och kladdigt smetar jord fast på ringen och läsaren ger fel uppgifter.
”Det gäller att hålla koll på panelen så att allt ser rätt ut. Annars blir det ju fel ­mängder.”

Ny GPS
Joysticken och sprutdatorn, en HC 6500 får gott betyg av Peter som tycker att de är lätta att arbeta med. En Trimble CFX 750 har ersatt en CenterLine som vägrade att samarbeta med sprutan. En fungerande GPS är av stor betydelse i arbetet med att minska användningen av sprutmedel.
”En sak jag saknar från den förra panelen är ett enkelt sätt att nollställa ett fält. Nu måste jag snurra runt i flera menyer innan jag kommer rätt. Det är en liten grej, men retlig.”
Två traktorer på gården används till ­sprutan och en tredje kommer att utrustas med kabelsats för att få bättre flexibilitet. 
Peter knappar runt i menyerna och tycker att de annars fungerar bra.
”Men jag ser fram emot om några år när alla har enat sig om samma standard och vi kan ha en enda gemensam panel till allt.”

 

 
Erland Davidsson kopplar kablarna. Peter ­Rosenlund tycker att kabelsatsen känns dyr när ytterligare en traktor ska användas till sprutan. Två hydrauluttag räcker. En för tryck och en för retur, samt ett uttag för LS.

Två kedjor styr det automatiska styrsystemet Safe Track. Det ser enkelt ut och fungerar bra, tycker Peter.
 
På insidan av sprutans bakhjul sitter hastighetsavkännaren. I blöta och kletiga förhållanden måste den rengöras för att inte ge fel indata.
Två hydrauliskt drivna fläktar står för blåset.
 
 
Peter Rosenlund är nöjd med kvaliteten på duken. Någon liten skada går att hitta efter tre säsonger.
 
Tre ultraljudsensorer mäter ramphöjden. De är väl inpackade för vintern.
 
En kontroll vid varje munstycke möjliggör att rören kan spolas rena utan att vätska kommer på marken.

Påfyllningen är helt automatisk och regleras med en enkel panel.
En automatisk huvudventil stänger när locket till filtret öppnas.
 
Med ett handgrepp sänks hela påfyllnings­enheten för bättre arbetshöjd.
Midjestyrningen regleras automatiskt och har medört att vändtegarna har kunnat minskas.

Av Sofia Barreng



Publiceringsdatum: 2013-03-22

Tillbaka

  

 

 

  

 

Artiklar
 Precisionsodling med gamla maskiner
 Grödindex och kvävemätning ger bättre kvävestyrning
 Fortsatt stormigt på maskinmarknaden
 Konstruerade egen täckdikningsmaskin
 Rätt placering av gödning lönar sig
 Nu drar robotarna i fält
 Ny plogserie ställs in från hytten
 Belönade uppfinningar för minskad markpackning
 Bättre precision med drönare
 Ny teknik skapar överblick
 Direktsådd för bättre jordhälsa
 Noggrann djuphållning för bättre uppkomst
 Precisionsdränering med GPS
 Förarstöd för minskad bränsleförbrukning
 Elektriciteten på väg ut i fält
 Att välta eller inte välta –gamla sanningar gäller än
 Flexiblare däck med nytt gummi
 Stefan klarar grobarheten – utan tillskottsvärme
 Markus täckdikar med helikopterhjälp
 Exaktare giva med hydraulisk utmatning
 Nytt skärbord för gräsfröodlare
 Vinge styr dusche­n ner i grödan
 Hjullastare specialutrustade för lantbruk
 Luckrar och precisionssår med egen maskin
 Reglerat harvdjup sparar bränsle
 Överkapacitet på tröskan istället för större tork
 Bidrag till GPS i traktorn
 Styrd flytgödsel ger jämnare skörd
 Rädda protein med CTF
 Växla upp och tjäna pengar – med sparsam körning
 Ny plog för ökad flexibilitet
 Nu kompletteras Isobus med surfplattor
 Låt tröskan göra jobbet
 Djupluckring i växtföljden – bra för bördighet och struktur
 Reducerad vindavdrif­t på såmaskiner
 GPS sparar pengar och miljö
 Midjestyrd jättetröska framtidens melodi?
 Sparar tid och sprutmedel med luftassistans
 Sprutar mellan och i raden
 Renare motor ger fler jobb
 Täckdikning i 2 km/h – med plogen går det undan
 Ny såmaskin bearbetar bara i såraden
 När slutar försäkringen gälla?
 Många Lexion-nyheter presenterades i Ungern
 Årets traktor 2013 – finalisterna är utsedda
 Många varianter av autostyrning med GPS
 Positivt för tysk maskintillverkare
 Precision, effektivitet och mindre krångel
 Multimaskin kombineras med bandspruta
 Smidigt och effektivt
 Flexibilitet i alla led
 Fler biogastraktorer på gång
 Svenska företag satsar på Agritechnia
 Direktsådd med kultivator
 Avgaskrav ger många traktornyheter
 På väg mot fem ton raps
 Viktöverföring minskar behovet av hjulvikter
 Press som pressar tiden
 Friska satsningar syntes på Sima
  Gott om såmaskinsnyheter inför 2011
 Jätte med bra transmission
 Trög utveckling för energieffektiva traktorer
 Såmaskiner med ekonomin i fokus
 Hybridtröska först ut i nysatsning
 Sju kan bli Årets traktor
 Maskinsamarbete för ökad effektivitet
 Lantbrukets Affärer provkör: Massey Ferguson 5480 Dyna-4
 Fältförsök med direktsådd på gång
 Effektboxarna - ett gissel för maskinhandeln
 John Deere 8345R
 New Holland – Tractor of the Year 2010
 SCR-tekniken på frammarsch i traktorbranschen
 ABS-system för ökad säkerhet
 Samarbete för effektivare sådd
 Nya utställare lockas till Agritechnica
 Effektivitet och sänkta produktionskostnader i fokus
 ABS-system för ökad säkerhet
Lantbrukets Affärer * Tejarps Gård * 233 76 Klågerup * Tel 040-40 86 80 * Fax 040-40 86 86 * red@lantbruketsaffarer.se  >>>