Är klimatneutralt jordbruk möjligt?

Metan från idisslare har hög påverkan på klimatet men bryts till skillnad från koldioxid ner.

Vi kan inte producera mat på åker eller i stallar utan att det ger upphov till utsläpp som påverkar klimatet. Förutom användningen av fossila drivmedel är det dock inte främst koldioxid, utan metan och lustgas som slipper ut. Problemet med dem är att de är väsentligt aggressivare som växthusgaser än koldioxid, lustgas bedöms vara 310 gånger aggressivare än kol­dioxid sett över en 100-årsperiod, medan metan bedöms orsaka 28 gånger högre temperatur­ökning än koldioxid sett över samma tidsperiod.

Jämvikt kan nås
Men till skillnad från koldioxid­en bryts både metan och lustgas ned, lustgasen beräknas ha en livslängd på 120 år medan metan beräknas ha en livslängd på åtta år. För metan finns därför beräkningar som pekar på att den klimat­påverkande effekten skulle kunna vara så låg som bara fyra gånger koldioxidens sett över ett 100-årsperspektiv. Det innebär också att vid en viss nivå på utsläppen nås en dynamisk jämvikt där växthusgaserna bryts ned i samma takt som nya tillförs.
Insikten om att jordbruket aldrig kan komma ner till nollutsläpp har börjat etablera sig även utanför lantbrukskretsar. I arbetet med att nå nollutsläpp 2045 räknar inte Naturvårdsverket att utsläppen egentligen kommer att minska jämfört med idag, medan beräkningar i IVA:s rapport Så klarar det svenska jordbrukets klimatmålen pekar på att utsläppen kan komma att minska med en tredjedel fram till 2045.

LCA eller branschspecifikt?
Vid ett möte i Herrljunga den 29 oktober arrangerat av Gröna Möten och Leader Sjuhärad ställdes frågan om klimatneutralt lantbruk är möjligt.
”När vi pratar livsmedels­konsumtionens klimatpåverkan utgår vi ofta från så kallade livscykelanalyser”, berättade Ulf Sonesson, ansvarig för miljö och klimat på RISE Jordbruk och livsmedel. ”I de beräkningarna ingår även utsläpp från insats­varor och produktion i andra länder. Därför är de inte helt relevanta när det gäller våra nationella utsläpp.”
”När det gäller utsläpp av metan kan vi konstatera att de är mer komplicerade än för den rena koldioxiden, men det innebär inte att forskarna inte är medvetna om detta, och inte heller att metan inte är något problem. På kort sikt ger minskning av metangasutsläppen snabb effekt, vilket skapar utrymme att jobba med andra, mer långsiktiga åtgärder.”
När det gäller ett företags eller en sektor som jordbrukets utsläpp handlar det om en länk i en värdekedja.

Skogen räddar allt
”Det innebär att fokus hamnar på den avgränsade verksamhetens aktiviteter, inte på hela produktflöden. De kan spela stor roll i kommunikationen och profilering av en näring eller att bygga ett varumärke. Dessutom kan det innebära att man ställer krav på leverantörer och tidigare led i kedjan.”
För jordbrukets del innebär det att exempelvis påverka utsläpp från framställningen av mineralgödsel och att välja förnybara drivmedel, även om dessa inte räknas med i jordbrukets utsläpp i den nationella redovisningen.
För att besvara frågan som ställdes på seminariet så blev ­s­varet nej. Sett enbart till jordbruket är det inte möjligt att komma ned till noll. Men vidgar man perspektivet och räknar med skogen blir bilden annorlunda. Den svenska skogen binder koldioxid i växande biomassa och markkol motsvarande tre gånger landets totala utsläpp. En femte­del av detta sparas i skog som inte avverkas. Det innebär att skogen löser problemet för både skogsindustrin och jordbruket. Det är inte så illa.

Av Lennart Wikström