Arbetsmiljö i fokus

Gamla mjölkladugården på Nynäs Gods var en gång i tiden höjden av modernitet, nu ska den få sällskap av ett riktigt tävlingsstall

Ett behov av ny växtföljd ligger bakom beslutet att bygga för dikor på Nynäs Gods utanför Nynäshamn. ”Vi har odlar ekologiskt sedan femton år tillbaka och behöver gödsel och långliggande vallar”, förklarar Tommy Engborg, vd för NV Godsförvaltning som driver godsets verksamhet.

Nynäs är ett välkänt namn i svenska Charolais- och Limousinkretsar. Sedan raserna importerades till Nynäs gods på 1960- och 1970-talen har många avelsdjur stolt fört namnet Nynäs vidare.
Nu är det åter dags för godset att få en köttdjursbesättning efter nästan trettio år utan djur. Den här gången är det dock inte ljusa Charolaisdjur som kommer att beta på markerna, det blir troligen de mörkare Hereford som får den äran.
Tommy Engborg har sedan ett par år tillbaka umgåtts med tanken att gården skulle må bra av att återigen hysa nötkreatur.
”Vi har nästan nått vägs ände med vår ekologiska växtodling och det har uppstått ett behov av vallar och växtnäring”, berättar han och förklarar att han sett hur skördarna har börjat plana ut och att det här och där dykt upp ogräs-problem.

Tommy Engborg och NV Gårdsförvaltning deltar i Jordbruksverkets stalltävling med ett stall för 100 dikor.

Ny kunskap
För Tommy innebär den nya produktionsgrenen att han får ge sig in i ett helt nytt kunskapsområde. Han har jobbat med tjurar förut, men det var länge sedan. Utmaningen stimulerar honom och det är inte att ta fel på att han uppskattar att få ge sig i kast med den.
”Jag har jobbat på godset i tjugo år, först som traktorförare och snickare.
Nu är jag vd för driftsbolaget som driver gården efter att ägaren Henrik von Platen gick bort för några år sedan.
De nuvarande ägarna arbetar och studerar på annat håll.”
Att Henrik von Platen själv såg godsets närhet till Stockholm som en styrka är något som Tommy upplever som en fördel för valet att starta med dikor.
”När vi börjar producera kött har vi drygt en miljon kunder bara trettio minuter bort, tills dess kan vi erbjuda dem en bättre miljö och naturnära upplevelser med hjälp av djuren som håller markerna öppna.”

Studiebesök
Planen är egentligen ganska enkel. Bakom de nuvarande stallarna och en bit upp mot skogen ska ett stall med liggbås för 100 kor byggas. En andel av åkerarealens 400 hektar ska läggas i vall och en person ska anställas som ladugårdsförman.
Men som vanligt är det inte lika enkelt som det låter att få till stånd en helt ny produktionsgren. Tommy började dock i rätt ände, han valde att åka på studiebesök och prata med så många dikorsproducenter som möjligt. Redan i början av processen fick han en värdefull kontakt.
”Jag tittade på ett stall som Helena Olsson Hägg varit med och planerat. När hon kom hit och träffade mig och godsets ägare var det svårt att inte smittas av hennes energi. Hon lyckade också övertala mig att ställa upp i Jordbruks-verkets tävling.”

Nyskapande stall
När planeringsprocessen nu har rullat ett tag är Tommy mycket glad över att han valde att delta i tävlingen. Tack vare den har han fått en expertgrupp att bolla sina idéer med och prisar förutom Helena även Pernilla Salevid som gjort en finansiell analys och Margareta Dahlberg som kan allt om uppfödning av köttdjur.
”Även arkitektfirman Fredriksson arkitektkontor är viktiga för oss. Vi vill att stallet ska se bra ut och såklart byggas i vettiga material som vi har råd att underhålla i framtiden.”
Det finns nämligen en historia som förpliktigar på Nynäs Gods. På fyrtiotalet byggdes en näst intill futuristisk anläggning på gården. Den består av ett stall för mjölkkor och ett för ungdjur båda murade i vacker tegelsten och en våning höga. Mellan dem och i rät vinkel ligger två gigantiska och höga skepp klädda med korrugerad eternit. Här rymdes en gång i tiden både foder och maskinhall.
”Vi hade först tankar på att försöka inrymma det nya stallet i den gamla lösdriftsladugården, men det blev både besvärligt och dyrare än vi trott”, berättar Tommy.

Helena Olsson Hägg lägger stor vikt vid att flödena i stallet ska fungera, en komplicerad uppgift när stallet även ska rymma rekryteringsdjur och avelstjurar.

Arbetsmiljö
Istället föll valet på en helt ny byggnad, vars detaljer ännu är hemliga, men Tommy kan avslöja så mycket som att stallet kommer att rymma liggbås för 100 kor och eventuellt plats för tjurar. Det ska gå att utöka med ytterligare ett stall i framtiden när driften även ska inkludera uppfödning av kalvar till slakt. Till en början kommer kalvarna att säljas vid cirka sex månaders ålder.
”Vi har fått en uppgift att det krävs ungefär 16 arbetstimmar i snitt per diko och landade därför på storleken 100 kor för vår besättning. Målet är att den ska kunna skötas av en person med tillfällig hjälp av godsets övriga personal.”
I och med att stallet ska skötas rationellt av anställd personal kommer mekaniseringsgraden att vara hög.
”Högst på prioriteringslistan står arbetsmiljön eftersom vi helt och hållet kommer att driva verksamheten med anställd personal. Det kommer att förekomma mycket ensamarbete och säkerheten är avgörande.”

Djurgård
Utgödsling och utfodring ska utföras utan hjälp av traktorer, Tommy föredrar rälshängda utfodringsvagnar och skraputgödsling framför traktorer som kräver förare. Grovfodret kommer att bestå av rullat ensilage, hösilage samt halm. Balar är en nödvändighet på grund av gårdens arrondering. 
”Nynäs passar verkligen bättre för djurhållning än spannmålsodling. Fälten är uppdelade på över 100 skiften och kan bestå av flera olika jordarter. Spannmålsavkastningen blir aldrig imponerande och åkrarna är dessutom spridda över ett ganska stort område.”
Till en början kommer grovfoderbalarna att plastas av manuellt, men med tiden hoppas Tommy att även den sysslan kan automatiseras. 
I övrigt designas stallet för rationell och säker hantering av djuren med så god djurmiljö som möjligt.

”Nynäs passar verkligen bättre för djur-hållning än spannmålsodling” Tommy Engborg, NV Godsförvaltning

Dyrare
Tommy vill inte ge avkall och välja billiga lösningar, som han inte tror blir så billiga i längden. Det innebär ofrånkomligen att tävlingsinstruktionen på en maximal investering av 20 000 kronor per koplats inte går att hålla.
”Vi hamnar nog närmare 45 000 kronor”, gissar han vilket innebär att hela anläggningen kan komma upp i fem miljoner kronor och ett maximalt investeringsstöd på 1,2 miljoner blir helt avgörande för ekonomin.
Avgörande blir även vilken nivå som bidragen hamnar på.
”Om vi skulle klara att nå en vinstmarginal på tio procent som Jordbruksverket stipulerar så skulle vi verkligen kunna slå klackarna i taket. Mer troligt är väl att vi går jämnt upp de första åren och med tiden kanske kommer upp i fem procent.”

Olika budget
Pernilla Salevid har gjort preliminära kalkyler för projektet och håller helt med om Tommys analys.
”Jordbruksverkets siffror är väldigt lågt satta och svåra att bygga för. Just i det här fallet krävs dessutom hög rationalitet för ett bra resultat eftersom jobbet ska skötas av anställda. Det innebär höga initiala kostnader. Hur den slutliga lönsamheten kommer att se ut kommer till stor del att bero på vilka ersättningar den nya betesverksamheten kommer att få.”
Helena Olsson Hägg håller med om att ekonomin är snålt tilltagen i tävlingsinstruktionerna.
”Det är en stor utmaning att hålla nere investeringskostnaderna och sam-tidigt uppfylla kraven på en bra djurmiljö och en säker djurhantering. Jag tycker att det är omöjligt att göra det inom tävlingens ekonomiska ramar.”
Helena menar att de andra djurslagen har fått större ekonomiskt utrymme i tävlingsinstruktionerna.

Mekanisering
Arkitekt Mats Fredriksson ser dikostallet som en intressant utmaning och ett spännande utvecklingsprojekt där nya och oprövade idéer ska passas in i en fungerande miljö.
”Det är en intrikat avvägning. Själva upplägget är gjort så att lantbrukaren är med i planeringsprocessen och vi får inte använda oss av alltför fria fantasier. Det är rätta vägen att gå anser jag.”
Mats poängterar vikten av att stallet måste vara en attraktiv arbetsplats i ett område där det är svårt att rekrytera personal. 
”Det är därför viktigt med hög mekanisering för att bland annat minska mängden helgarbete.” 

Av Sofia Barreng