Det kostar på att kunna kalla sig god. För oss svenskar och EU-medborgare kan det kosta oss vår livsmedelssäkerhet.
I det här numret av Lantbrukets Affärer presenterar vi en visserligen drygt ett år gammal men ändå alldeles för lite uppmärksammad rapport från den europeiska motsvarigheten till Svenskt Växtskydd, European Crop Protection Association, ECPA, numera Crop Life Europe. I den har en nederländsk konsultfirma på uppdrag av ECPA beräknat konsekvenserna av de EU-förordningar som reglerar utsläppande av växtskyddsmedel på den europeiska marknaden, ramdirektivet för vatten och ett genomförandedirektiv med vissa förbud.
Tär på begränsad areal
Enligt en brittisk uppskattning handlar det om att 75 av drygt 400 tillåtna substanser skulle avlistas. Av dem var 31 godkända i Sverige. Förutom direkta ekonomiska förluster för lantbrukare på grund av sänkt avkastning och ökade kostnader skulle EU som helhet tappa produktion motsvarande avkastningen från 8,4 miljoner hektar. I realiteten skulle EU gå från att ha visst överskott till att bli importberoende inom en rad livsmedelskategorier.
Ur klimatsynpunkt skulle det ökande arealbehovet öka det europeiska jordbrukets klimatavtryck med 67 procent eftersom åkermark på marginalen i andra delar av världen skulle behöva tas i anspråk för att täcka bortfallet i skörd.
Minskad livsmedelsproduktion
En olycka kommer sällan ensam. I sin strävan att bli en upplevd miljömässig förebild innehåller EU-kommissionens förslag till livsmedelsstrategi Farm to Fork en rad åtgärder som späder på det scenario som målas upp av ECPA. Som Lantbrukets Affärer kunde berätta i nummer 12 förra året har det amerikanska jordbruksdepartementet analyserat effekterna av Farm to Fork. De har kommit fram till att livsmedelsproduktionen kommer att sjunka med 12 procent som en följd av förslaget.
Livsmedelspriserna bedöms öka med 17 procent eller 1300 kr per person och år, samtidigt som lantbrukarnas inkomster minskar med cirka 16 procent. Eftersom livsmedel utgör en så pass stor del av EU:s ekonomi beräknas BNP för unionen minska med 59 miljarder euro eller 600 miljarder kr, vilket motsvarar drygt tio procent av Sveriges BNP.
Ökad svält
Ur ett globalt perspektiv kommer Farm to Fork om den förverkligas, på grund av minskad livsmedelstillgång och höjda priser öka antalet svältande eller undernärda i världen med 22 miljoner. Den största ökningen kommer att ske i Afrika.
”För svenskt och europeiskt lantbruk handlar detta inte om några förändringar på marginalen”
Det går inte att addera de båda prognoserna, eftersom USDA:s analys innehåller delar av ECPA:s bedömning, men helt klart är att nuvarande strategi för växtskyddsmedel och förslagen i Farm to Fork om att avsätta tio procent av åkermarken till biodiversitet och 25 procent av arealen till ekologisk produktion kommer att addera ytterligare minst tio procent till ECPA:s försiktigaste prognos om en minskad produktion med tio procent.
Cyniskt hyckleri
För svenskt och europeiskt lantbruk handlar detta inte om några förändringar på marginalen, utan täckningsbidragen kan minska med så mycket som 4 000 kr per hektar i växtodlingen. Det innebär att alla högtravande mål i livsmedelsstrategin om ökad produktion och ökad självförsörjning i bästa fall är fåfänga men mer sannolikt cyniskt hyckleri.
Svenska politiker, både här hemma och i Bryssel, och deras handgångna tjänstemän, måste ta dessa prognoser på allvar. De är inte bara hypotetiska antaganden utan baseras på väl grundade erfarenheter från lantbrukare och från forskning och försök. Den enda logiska slutsatsen blir då att göra allt för att stoppa de obegåvade förslagen i Farm to Fork och tvinga fram en mer verklighetsnära risk-nytta-analys av användningen av kemiska växtskyddsmedel. Den som lyckas med det kan med fog kalla sig god.