Att välta eller inte välta –gamla sanningar gäller än

Med jämna mellanrum bör gamla sanningar ifrågasättas. Det gäller även om ringvälten håller måttet i dagens odlingssystem.

Mycket har ändrats i växtodlingen, men ett moment är sig förvånande likt genom åren. Fortfarande går vältar av både äldre och nyare typ på fälten. Frågan om vältningen verkligen platsar i dagens växtodling innebär att fördomsfritt pröva anledningarna till varför vi vältar och även bedöma ekonomin i åtgärderna.

Olika anledning
Någon samlad prövning av vältningens betydelse för avkastning och ekonomi har inte gjorts på senare tid, vilket hänger ihop med att åtgärden görs av en rad olika anledningar. De beräkningar som ändå går att göra blir därför inte exakta, eftersom kostnader för olika insatser kommer från olika studier.
Syftet med vältningen är ofta mer än ett, och de som undersökts i olika samman­hang är att krossa kokor, återpacka såbädd, hantera sten, bryta skorpa och att trycka tillbaks rötter på plantor som har lyfts av frosten. De typer av ­vältar som används är framför allt ­cambridgevält men även crosskillvält med sladdplankor är i många fall ett nog så intressant alternativ.

Låg kostnad
Hur mycket kostar det då att välta ett hektar? I litteraturen varierar kostnaden för den vanliga ringvälten med cambridge­ringar mellan 100 och 175 kr/ha. Cross­killvält med sladdplankor kostar enligt maskinstationstaxa ungefär 165 kr/ha.
Den insats om är lättast att motivera är att välta för att trycka ner plantorna i en höstsådd gröda som drabbat av upp­frysning. Här finns egentligen ingen anledning att ifrågasätta ringvältens lämplighet och alternativet till en körning är att grödan blir kraftigt eftersatt eller rent av drabbas av missväxt.

Krossa kokor
Att krossa kokor är ett bekymmer som oftast uppstår på lerjordar som plöjts och där höstbruk eller vårharvning inte blivit optimal. Den viktigaste åtgärden för att antingen undvika problemet eller i alla fall minimera det är att harva i rätt tid när kokorna är lagom fuktiga. Val av tidpunkt är mer avgörande än valet av redskap.
Det finns flera tekniker för att h­antera kokor, exempelvis harv med sladd­plankor eller carrier. Cambridgevälten är förmodligen inte lika effektiv som en crosskillvält med sladdplanko­r men ­kräver mindre dragkraft och kan vara lämplig av den anledningen. Ring­vältens vara eller inte vara för att krossa kokor beror således på vilka andra maskiner som finns tillgängliga.

Cambridgevälten försvarar sin plats i m­askinparken och har moderniserats främst genom att göras bredare.

Återpacka efter sådd
Den kanske mest klassiska uppgiften för en ringvält är annars återpackning efter sådd. I försök gjorda vid markvetenskapliga institutionen på SLU fastställs bland annat att en måttlig återpackning på plöjda åkrar ger högre skörd än att inte återpacka medan hög packning sänker skörden. I en lagom packad såbädd erhålls bättre kapillaritet jämfört med om den är allt för lucker och om jorden packas för hårt. Kapillariteten gör att vattentransporten till såbädden under den kritiska gronings- och uppkomstfasen ökar. Det bidrar till en snabb och god plantetablering liksom till en högre skörd jämfört med om vältning inte skett.
Erfarenheter från reducerad jordbearbetning visar på ett större behov av återpackning än vid plöjning.

Såmaskinen otillräcklig
I försöken har en vältning direkt efter vårsådd gett en skördeökning på i genomsnitt två procent och upp till fyra procent på jordar med mer än 15 procent lerhalt. Emellertid hade ingen av såmaskinerna i de genomförda försöken någon återpackningsfunktion, vilket många av dagens moderna kombisåmaskiner har.
Frågan är om den återpackning som dagens såmaskiner gör är tillräcklig för att kunna utesluta en extra körning med ringvält?
Det anser inte Bo Stark på Väderstadverken.
”Varken Spirit eller Rapid ger speciellt högt tryck från hjulraden. I vissa fall nuddar hjulen knappt marken om maskinen spänns i ordentligt”, säger han.
Det faktum att moderna såmaskiners återpackning vid vårsådd inte bedöms som tillräcklig kan ses som en indikation på att fältet faktiskt bör vältas efter sådd. I brist på nyare studier får vi förlita oss på de som är gjorda och då är frågan om en skördeökning med två procent betyder att det betalar kostnaden för att ringvälta.

Hantera sten
Vältning i samband med återpackning efter sådd innebär ofta också att förekomst av sten åtgärdas. Om det är nödvändigt blir vid kombination av åtgärder den extra kostnaden för stenhanteringen försumbar, alternativt kan kostnaden fördelas mellan återpackning och stenhantering. Stenhantering kan ses som en försäkring mot haveri av tröska eller hack. Vad det är värt beror på reparationskostnaden och läglighetskostnaden av för­senad skörd, något som är mycket beroende på lokala förhållanden med förekomst av sten och bedömning av risk för liggsäd.
Visst kan stenplockning exempelvis göras vid harvning och stenar kan tryckas ner med tiltpackare vid plöjning, men att köra med välten i nysådd åker gör det lätt att se vilka stenar som kan tryckas ner och vilka som måste plockas bort. Vältning som en kombinerad åtgärd för stenhantering och återpackning efter sådd är därför en motiverad insats där båda ­behoven förekommer.

Skorpbrytning
På vissa jordar är det mycket viktigt att bryta skorpa som uppkommer vid upptorkning, framför allt på mullfattiga lättleror och jordar med ett stort inslag av mjäla. Här har cambridgevälten viss effekt, men en crosskillvält gör ett bättre arbete, speciellt om den är utrustad med skorpbrytarstål, så kallad double knife. På de flesta vältar är det enkelt att byta från vanlig crossboard till double knife, så det finns inget behov av någon extra vält för endast skorpbrytande körning.
Skorpbrytning med crosskillvält och double knife ger ett betydligt bättre ­resultat än bara en vält. Men även en ­vanlig harv gör ett gott arbete.
Slutsatsen är att välten fortfarande har en självklar plats i en modern växtodling. Även om den visat sig vara utbytbar när det gäller att krossa av kokor och skorpbrytning är den ohotad för återpackning efter sådd och i uppfrysta höstgrödor samt stenhantering.

 

 

 

 

 

 

 

 

Av Mårten Svensson