Lagom till vårbruket i Skåne presenterar Swedbank och LRF Konsult Lantbruksbarometern, som den här gången tydligt pekar på dålig lönsamhet i lantbruket. Men det finns positiva signaler, inte minst genom en fortsatt hög investeringsvilja.
Jordbrukets lönsamhet har stått i centrum under en längre tid och även lyfts av Lantbrukets Affärers redaktion. Betydelsen av att ha lönsamma företag kan inte överskattas. Det är genom lönsamhet som företaget bygger upp tillgångar som kan fungera som buffert för svängningar på marknaden – exempelvis ett torrår som 2018 – och som gör det möjligt att investera för tillväxt.
Minus i tio år
Med utgångspunkt från Jordbruksverkets statistik för jordbrukets produktionsvärde, kostnader och nettoöverskott kan vi konstatera att utan EU-stödet hade inte svenskt lantbruk ett enda år med positivt nettoöverskott under tioårsperioden 2008–2017. Förutom att täcka vinst ska nettoöverskottet ge lantbruksföretagen ersättning för arbete och eget kapital. Det innebär alltså att svenskt jordbruk inte genererar det kapital som behövs för att stå emot variationer på marknaden och för att investera för tillväxt.
Det gångna året innebar en rejäl omskakning för svenskt lantbruk. Enligt vissa beräkningar medförde den långvariga torkan och bristen på foder och spannmål minskade intäkter motsvarande närmare en fjärdedel av jordbrukets totala omsättning.
Tre fjärdedelar negativa
Det är mot denna bakgrund vi ska se den lantbruksbarometer som Swedbank och LRF Konsult presenterade i mitten av mars.
I den mätning som gjordes under hösten 2018 uppgav 75 procent av de tillfrågade lantbrukarna att de upplevde lönsamheten som ganska dålig eller mycket dålig. Det kan jämföras med att året innan var samma siffra 45 procent. I vårens enkät har andelen som upplever lönsamheten som mycket dålig minskat med nio procentenheter, men fortfarande är det närmare två tredjedelar som är negativa. Med undantag för hösten 2017 och våren 2018 har under de senaste tre åren andelen negativa varit större än andelen positiva.
För de enskilda produktionsgrenarna är utvecklingen likartad. Under de senaste tre åren har grisföretagarna varit de mest positiva, men deras upplevda lönsamhet dök rejält hösten 2018. Mjölkproducenterna är den grupp som för tillfället upplever minst dålig lönsamhet, men inte någon av branscherna har ett positivt index.
Positiva signaler
Samtidigt redovisar barometern en positiv förhoppning om framtiden, och prognosen säger att den upplevda lönsamheten kommer att förbättras med 40 procentenheter till nästa vår. Denna positiva framtidstro kan förklara den relativt höga investeringsviljan i nya byggnader, som stigit sedan 2014 till idag, trots en vikande trend, ligger på den högsta nivån under den senaste tioårsperioden.
Utvecklingen för maskininvesteringar är inte lika positiv och visar också en vikande tendens, helt i enlighet med den upplevda lönsamheten. En intressant iakttagelse är att medan de som uppger att de avser att investera i nya maskiner det kommande året ligger kring 15 procent, visar det sig att de som faktiskt investerat ligger kring 30 procent. Så var det även 2017 då 18 procent uppgav att de avsåg att investera under det kommande året, medan det var 33 procent som 2018 uppgav att de hade investerat.
Negativa pensionsförväntningar
Ett annat mått på framtidstron är frågan om man tror sig kunna klara sig på sin framtida pension. Liksom investeringsviljan avspeglar svaret på den frågan i hög grad den upplevda lönsamheten för stunden. Den grupp som var mest positiv i 2018 års enkät är också den som är mest negativ i årets, nämligen grisföretagarna. Det är också de som upplevt den största försämringen i lönsamhet.
Förhoppningsvis innebär 2018 en väckarklocka för lantbruksföretagarna som gör att fler sätter fokus på att utveckla sina företag. Att så är fallet antyder också Christine Andersson, LRF Konsult i Ängelholm, som analyserat företag motsvarande 6 000 hektar i södra Sverige.
”Många lyckades minska den ekonomiska smällen genom att skapa nya affärsmöjligheter och samarbeten samt av att ha en diversifierad verksamhet, vilket också är receptet framåt”, säger Christine i samband med presentationen av årets Lantbruksbarometer.
Av Lennart Wikström