Den nya definitionen av en biostimulant är otydlig, de är varken växtskyddsmedel eller gödselmedel. Produkter som påstås ha en biostimulerande effekt hamnar därför i gränslandet mellan Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket.
Från den 15 juli i år gäller de ändringar i EU:s gödselmedelsförordning som berör växtbiostimulatorer, vilka nu kommer att undantas från växtskyddsmedelsförordningen. Tidigare har biostimulanter setts som antingen gödselmedel eller som växtskyddsmedel beroende på syftet och funktionen med produkten. En ny definition på vad en biostimulant är har nu presenterats.
I förra numret av LA tog vi upp några exempel på biostimulanter, Timacs produkter och Vibrance från Syngenta. I det ena fallet har företaget valt att gå under regelverket för biostimulanter. Trots att de effekter som de hävdar och förekomsten av specifika tillväxtreglerande effekter, talar det mesta för att det är en tillväxtregulator. I det andra fallet har företaget låtit den aktiva substansen genomgå de prövningar som gäller för växtskyddsmedel och tillväxtregulatorer.
Otydlig definition
Enligt Camilla Thorin på Kemikalieinspektionen får de fler och fler frågor som rör biostimulanter och hon menar att om produkten kan svara upp mot den nya definitionen hamnar den på Jordbruksverkets bord. Däremot är definitionen inte helt tydlig.
”Vi behöver prata med Jordbruksverket och andra medlemsstater kring hur vi ska hantera dessa produkter. Det saknas en gemensam tolkning om vad den nya definitionen betyder och omfattar. Det finns produkter på marknaden där det behöver klargöras var gränsen går.”
Om en produkt är syntetisk eller inte är enligt Camilla oväsentligt eftersom de har godkännande för exempelvis mikroorganismer och växtextrakt. Det som avgör vilket regelverk som ska tillämpas är hur produkten faller in i definitionen och marknadsförs.
Översyn behövs
Gödselmedel kräver inte ett godkännande på samma sätt som växtskyddsmedel utan bedöms utifrån om produkten anses ”säker”. Vissa tillväxtreglerare och gödselmedel med biostimulerande effekt är exempel på produkter som ligger i gränslandet mellan gödselförordningen och växtskyddsmedelsförordningen. Magnus Sandström på Jordbruksverket har just tagit tag i ett regeringsuppdrag att se över vilka svenska lagar och förordningar som behöver ses över med anledning av den nya förordningen som ska börja tillämpas 16 juli 2022. Han håller med Kemikalieinspektionen om att det behövs en översyn av den här typen av produkter.
”När produkterna marknadsförs får de inte använda argument som antyder att de har effekt som växtskyddsmedel”, förklarar Magnus.
Av Emma Vendel