”Det finns inget egenvärde i att hänga ut enskilda producenter”
Efter klagomål från EU har kraven på rapportering av bakterier, celltal och antibiotikarester i mjölken skärpts. Rapporter om upprepade överträdelser ska lämnas till länsstyrelserna och av dem ska även framgå vilka gårdar som avses. Därmed blir sannolikt uppgifterna offentliga.
Tillsynen av landets primärproducenter av livsmedel gick över från kommunerna till länsstyrelserna år 2009. Totalt är det cirka 80 000 primärproducenter inom ett väldigt stort spann som berörs. Förutom spannmåls-, frukt- och grönsaksodling samt animalieproduktionen omfattas också jakt, fiske och insamling av bär och svamp.
Redan 2012 slog Livsmedelsverket larm om betydande brister i länsstyrelsens kontroll. Bland annat konstaterades att en rad branscher kontrollerades bristfälligt eller inte alls. Varken mjölkproduktionen eller lantbrukets andra tunga produktionsgrenar nämndes dock.
EU-revisorer kritiska
Ungefär samtidigt kom EU:s revisorer med kritik mot den svenska rapporteringsmodellen. Denna hade i många år bestått i att mejeriföreningarna redovisade kvalitetsresultaten – varningar och avstängningar till Svensk Mjölk och LRF Mjölk, som i sin tur vidarerapporterade till Livsmedelsverket. Den statistik som länsstyrelserna fick var aggregerad, det vill säga hopklumpad för att underlätta tolkningen. Statistiken var även anonymiserad, något som rimmade illa med EU:s allt hårdare krav på spårbarhet.
”EU:s kritik gick ut på att länsstyrelserna som ansvarig myndighet fick för lite information”, säger statsinspektör Katarina Bäcklund Stålenheim på Livsmedelsverket. ”Vi har sedan haft en dialog med Svensk Mjölk och LRF Mjölk om att de även ska informera länsstyrelserna.”
Olycklig offentlighet
Resultatet blev en kompromiss. Varje månad skickas hela underlaget in till länsstyrelserna men då i aggregerad form, alltså avidentifierat.
Rapporter om avvikelser där enskilda gårdar figurerar, skrivs först efter det att gränsvärdena överskridits vid tre provtagningstillfällen under en viss tidsperiod. För bakterierna handlar det om två månader, celltalen tre. I de fall där antibiotikarester upptäckts redovisas dessa månatligen till länsstyrelserna.
Maja Nordström på LRF Mjölk gör ingen hemlighet av att hon inte är särskild nöjd med utfallet.
”Vi tycker det är olyckligt att rapporterna diarieförs hos länsstyrelserna och därmed blir offentliga handlingar. Det finns inget egenvärde i att hänga ut enskilda producenter. Men Livsmedelsverket stod fast vid att så här ska det bli. Vi har ställt frågan om uppgiftslämnandet överensstämmer med Personuppgiftslagen, PUL. Det undersöker Livsmedelsverket just nu och vi har ännu inte fått svar på frågan.”
Eldfängd debatt
På Facebook har en eldfängd debatt gått igång om de skärpta kraven i branschriktlinjerna. Maja Nordström gör bedömningen att den mesta ilskan härrör från en missuppfattning, nämligen att hela provtagningsunderlaget skulle göras offentligt genom nyordningen.
”Men det handlar alltså om avvikelser under en längre tid och redan innan rapporten går iväg ska gården ha fått en varning.”
De nya rutinerna började gälla i somras. Hade det inte varit bättre om ni gått ut och informerat om dem då?
”När de nya riktlinjerna blev klara i somras begärde vi att de inte skulle börja gälla förrän den 1 oktober, för att ge mejeriföretagen tid att informera om dem. Hur den dialogen sedan sett ut kan jag inte svara på”, säger Maja Nordström.
Av Sven-Olov Lööv