Bondeuppror i söder

”Som förespråkare för fria företagare och stärkt konkurrenskraft ser vi gärna att Lantmännen och Svenska Foder får lite utmaning”

Det borde egentligen vara busenkelt att skriva en ledare i en lantbrukstidning idag. För några dagar sedan satte Kalmar Lantmäns medlemmar sin styrelse på plats – eller snarare lät dem lämna den – när de med om inte förkrossande så åtminstone absolut majoritet röstade nej till förslaget till fusion med Lantmännen. Vissa tolkar utfallet som ett misstroendevotum mot styrelsen för att den inte utrett alternativa förslag, medan det faktiskt kan vara så att fullmäktige helt enkelt tyckte att det var ett dåligt förslag.

Desperat styrelse
Utifrån verkar det ändå något desperat av styrelsen att så snabbt hoppa upp i knäet på storasyster Lantmännen utan att först undersöka och testa sin förhandlingsposition. Lant­männen har tillsammans med Svenska Foder en mycket ­dominerande ställning på marknaden, tillsammans styr de omkring 90 procent av spannmålsflödena och ställningen är ungefär densamma på förnödenheter. Det kan då vara ­intressant att se om den egna föreningen inte kan få ett bättre bud om man lierar sig med någon annan.
De alternativ som KL definitivt bör syna närmare är BM Agri och DLA/Swedish Agro. Föreningen sitter på värdefulla resurser i form av en stark lokal och regional marknads­position med goda leverantörer och kunder, egen produktions­anläggning och en terminal med starkt handelsläge (tillgång till hamn som kan ta in större båtar kan vara guld värt för ­vissa). De trumfen kan vara mer värda tillsammans än ­kostnaden för den kortsiktigt för dyra investering i foder­fabriken.
Som förespråkare för fria företagare och stärkt konkurrenskraft ser vi gärna att Lantmännen och Svenska Foder får lite utmaning.

Betodlare gick bet
Det borde egentligen vara busenkelt att skriva om det skånska upproret mot LRF som kom av sig. Betodlarna hade till sin stämma fått in en motion om att föreningen skulle lämna LRF Växtodling och LRF. Motionärerna Sten Segerslätt och Erik OR Bengtsson motiverade sitt yrkande med att LRF svikit de skånska bönderna och i synnerhet betodlarna som inte fått de kompensationer för avreglering av sockermarknaden som LRFs ordförande utlovat.
”Vi uppfattar att LRF inte kunnat tala för oss”, sade ­motionärerna.
Den till antalet relativt lilla men till areal, kunnande och växtodlingsresurser mycket starka betodlarföreningen hade med sin motion lockat ned LRFs vd Anders Källström och Lennart Nilsson från förbundsstyrelsen. LRF i Skånes ord­förande fanns också på plats.
Lennart Nilsson lyckades med ordförande Gustaf ­Tornerhielm som språkrör för betodlarnas styrelse tala så väl för medlemskap att när det till slut blev omröstning fick ­motionen stöd endast av en handfull ledamöter. Utfallet blev väl som väntat, missnöjet vädrat, men som några uttryckte det i snacket ­efteråt: Det här har i alla fall väckt tanken på att det är möjligt, och Gustaf Tornerhielm välkomnade motionärerna att inkomma med en ny motion i ärendet nästa år.

Missnöjet pyr, hoppet växer
Det borde också vara busenkelt att skriva en ledare om LRF Skånes agerande efter en smått upprorisk vinter och förvår. De förändrade arealersättningarna i nya CAP, LRFs ändrade avgiftsstruktur och flytten (kanske nedläggningen) av ATL hade höjt blodtrycket rätt rejält på de annars så saktmodiga ­skåningarna. Det pyr ett allmänt missnöje bland dem. Vid LRFs Skånes stämma antogs ett uttalande med en upp­maning med en tydlig adress till LRFs styrelse och ledning att den framlagda konkurrenskraftsutredningen erbjuder förslag till åtgärder som inte bara får rinna ut i sanden, utan verkligen måste genomföras.
Det är bara att instämma med föregående talare. Men i dagsläget är förslagen begravda i det årslånga kafferep som arbetet med livsmedelsstrategin.
Då är det en tröst för tigerhjärtan att LRF Konsults och Swedbanks Lantbruksbarometer 2015 trots negativ lönsamhets­värden visar stigande förhoppningar med mest ökande optimism bland grisproducenterna och mjölkbönder. För de senare handlar det nog mest om att läget är så dåligt att det bara kan gå åt ett håll – uppåt.