Bortkollrad av klimatkoll?

Dålig lönsamhet och behov av tydliga resultat i form av minskade utsläpp gör det extra angeläget att välja rätt åtgärder. Därför kan det bli förvirrande om beskedet om vilken påverkan på klimatet som produktionen har beror på vilken beräkningsmodell som använts.

När det gäller klimatet är många ute och försöker berätta sin egen solskenshistoria. Det gäller inte minst Arla, som började sin klimatbana med den svåraste uppgiften, nämligen att göra ekomjölken klimatneutral. I en period när marknade­n viker och intresset mer gått över till närproducerat kunde det vara en smart strategi – att ladda den dyraste produkten med ett extra mervärde när viljan att betala mer för ekologiskt minskar.

Från 18 till 6 procent
Men om vi får tolka prisutvecklingen den senaste tiden var det inte tillräckligt, utan skillnaden i Arlas avräkningspris mellan ekologisk och konventionell mjölk är nu nere på 73 öre och i nivå med den rekordlåga skillnad som var i slutet av sommaren 2018.
Mjölkproduktionen har inte haft det lätt i klimatdebatten. När FAO kom med sin rapport om mjölk och klimat ”Livestocks long shadow” 2006 påstods bara idisslarna stå för 18 procent av de mänskligt genererade utsläppen av klimatgaser. Tio år och ”terabytes” med forskning senare anges djurhållningen stå för knappt sex procent.

Arlas verktyg
Det är dock inte gott nog, utan mjölkproduktionen ska skruvas åt ytterligare. Arla har infört ett klimatverktyg som ska ge ett nyckeltal per producerad kg mjölk och som i förlängningen ska omfatta alla Arlas leverantörer. Längst har de kommit i Storbritannien och Danmark, och nu är de svenska leverantörerna också på väg in i fållan.
Syftet med att börja mäta är att få en gemensam databas som kan fungera för benchmarking och som även kan visa på förbättringar över tid. När Arlas modell började användas dök det upp en hel del reaktioner. Det visade sig nämligen att verktyget kunde ge nyckeltal som avvek ganska mycket från de som Greppa näringens mer använda Klimatkollen gav.

Olika utfall
”Jag gjorde en analys med Klimatkollen på en ekologisk mjölkgård som också använt Arlas verktyg”, berättar Kersti Linderholm, debattör och rådgivare i Silvbergs miljöteknik. ”Arlas klimatkoll kom fram till utsläpp på 0,78 kg koldioxid­ekvivalenter per kg mjölk medan jag på grundval av Greppas Klimatkollen med samma ingångssiffror kom fram till 1,2 kg.”
Att de båda metoderna kom fram till så olika värden gjorde Kersti minst sagt fundersam.
”För det första bedömde jag att värdet som Arla kom fram till var ovanligt lågt, i synnerhet om man tar hänsyn till att det var en ekologisk gård. För det andra är det märkligt att två verktyg som båda utger sig för att grunda sina beräkningar på vetenskap med samma indata kan skilja så mycket.”
”I Klimatkollen i Vera beräknas växthusgasutsläpp på gården”, säger Maria Stenberg, Jordbruksverket. ”Syftet är att ge lantbrukaren bättre koll på jord­brukets förluster av växthusgaser i olika delar av produktionen. Klimat­beräkningarna i Vera kan användas både på gårdar med växtodling och gårdar med olika djurproduktion.”

Skulle bli högre
Greppa näringens verktyg beräknar en fördelning mellan gårdens olika produktionsgrenar och Arlas syftar till att få fram nyckeltalet för mjölken. I övrigt ska de båda modellerna använda sig av samma omräkningstal, både vad avser utsläpp från foderomsättning och antalet koldioxidekvivalenter per kg metan.
”Det som förvirrar för min del att värdet med Arlas modell ändå blir lägre”, säger Kersti Linderholm.
Maria Stenberg tycket att det är bra att fler arbetar med klimatfrågan.
”Det viktiga är att vi ökar kunskapen och faktiskt gör saker”, säger hon. ”Vi märker att intresset ökar och vi kommer att köra vår grundutbildning tidigare än planerat för att möta behovet av fler klimatrådgivare.”
Lantbrukets Affärer har utan framgång sökt Arla för en kommentar.

Av Lennart Wikström