DON-läget i årets skörd ser bra ut. Den ökning som befarades efter regn och värme i augusti lyser med sin frånvaro. Men en nykomling bland skadegörarna väcker oro.
Vid ett Gröna Möten-seminarium i Skara om odling och kvalitet summerades läget efter årets skörd. På DON-fronten ser det bra ut för tillfället, kunde Erik Hartman från föreningen Foder & Spannmål rapportera. Av 4800 gjorda analyser hamnade bara två över gränsvärdet och dessa återfanns på gårdar som haft problem tidigare. Trenden har varit på nedåtgående sedan det svåra året 2011 då mätningarna inleddes.
”Då hade vi grymma nivåer och förlusterna på grund av DON blev då cirka 100 miljoner”, berättade Erik Hartman.
Desto bättre har utvecklingen sedan dess gått i motsatt riktning än väntat och är nu nere på mycket låga nivåer. Samtidigt har kunskaperna om orsakerna ökat, även om mycket återstår att reda ut. Hur klimatberoende är det? Årsmån? Grundsmittan? Är det cykliskt eller har jordbrukarna blivit bättre på att hantera det i odlingen?
Följer kartan
DON är inte bara ett västsvenskt problem och drabbar även vete. Sporerna finns idag vitt utbredda och Erik Hartman varnade för att det kan bli ett nytt 2011. Innan de systematiska analyserna inleddes var även 1987 ett besvärligt år och en topp inträffade 1990, så problemen är inte nya.
Thomas Börjesson från Agroväst presenterade vad man kommit fram till hittills i Interreg-studierna av inomfältsvariationer. Där tyder resultaten på att DON följer lerhaltskartan – ju högre lerhalt, desto högre risk. Är grödan på vissa ställen gles på våren kan det vara tecken på att angrepp kan befaras i dessa fältdelar.
”Väldränerade arealer ger låga DON-halter. Med satellitdata går det att modellera fälten och kanske kan det vara en bra idé skörda riskdelarna på arealen för sig och hålla isär dessa partier”, tipsade han.
Mer insekter
Trots, eller tack vare, den varma och torra sommaren är det mycket insekter i spannmålen nu, så det gäller att se upp.
”När skörden är inne så är man inte klar, för det är då problemen börjar! Insektsangrepp är dessutom ett ökande problem i och med att allt fler lagrar mer och längre på sina gårdar. Ett torrår som detta finns det dessutom mycket som inte gått igenom någon tork, så vi har redan varit ute och gasat flera lager”, berättade Bertil Uhlin från Nomus.
Han har kunnat konstatera att många kontrollerar sin spannmål alldeles för dåligt, så angreppen hinner bli stora innan de upptäcks. Det gäller också att ha en plan och jämn avslutning på det inlastade eftersom luftningen annars inte fungerar. Resultatet blir en grön matta på toppen.
”I sådana fall har vi hittat upp till 60 olika mögelgifter!”
Åkerböna blir en allt vanligare proteingröda vilket har fått fart på bönsmygen. I år har vissa partier hundraprocentiga angrepp. Men Robert Dinwiddie från Jordbruksverket kunde meddela att angripna bönor ändå duger bra som foder eftersom insekterna innehåller många olika nyttiga aminosyror.
Mjöldryga
Nya gränsvärden för mjöldryga i spannmål är på ingång och Karin Bäckström från Livsmedelsverket redogjorde för dessa. Idag varierar gränsvärdena mellan olika länder, men nu är en ny EU-lagstiftning på gång med nya gränsvärden för ergotalkaloider och sklerotier. De senare går lätt sönder och dammet kontaminerar den friska spannmålen och ger upphov till förhöjda halter av alkaloider.
En följd av de nya reglerna kan bli att kraven på råvaran kommer att höjas. Därmed följer också högre krav på utsädet. Andra åtgärder för att minska risken att få sin spannmål utdömd är jämnare bestånd, val av motståndskraftiga sorter och bekämpning av ogräs. Den sort som lättast angrips är hybridråg och speciellt besvärligt kan det bli om våren och försommaren är regnig.
Stinksot
När det gäller utsädet så kunde Pernilla Andersson från Jordbruksverkets utsädesenhet berätta att torkan gjort att det är en låg andel fusariuminfekterade prover i år. Havreflygsot har däremot hittats i hälften av proverna, lite mindre än förra året, och 16 procent låg över gränsen för betning.
Stinksoten kan däremot bli ett problem. Av 367 tagna prover var 20 procent smittade – 20 gånger fler än normalt.
”Normalt handlar det om Tilletia caries, men i år fann vi även Tilletia laevis som är ett nytillskott i Sverige. Kanske beroende av den varma sommaren”, berättade hon.
Hur den kommer att utvecklas framöver är ett oroande frågetecken.
Av Ulf C Nilsson