Äganderätten och företagandets villkor var huvudämnet när Lantbrukets Affärer bjöd in till 25-årsjubileum. Det gäller att med samlade krafter hindra myndigheter och andra att begå övergrepp på lantbrukare som företagare.
Även om Lantbrukets Affärers allra tidigaste historia är lite oklar och flera av dem som var med från början har gått ur tiden, vet vi att tidningen registrerades som periodiskt skrift 1994 under namnet Lantbrukarens Affärer. Det ändrades senare till det mer passande Lantbrukets Affärer. Men före det fanns ett nyhetsbrev som togs fram av Sparbankernas lantbruksansvarige Lars-Håkan Halldin. Namnet på nyhetsbrevet var På lantbrukarens sida, och det är fortfarande vad Lantbrukets Affärer handlar om.
Tre talande företrädare
Den 18 oktober var det dags att ta denna 25 åring in i nästa kvartssekel och det gjordes med ett inledande seminarium om äganderätt och företagandets villkor. Mäklaren och ekonomikonsulten Per-Erik Johansson, Skillingskog, Lantbrukets Affärers skribent sedan många år och LRF:s vattenexpert Markus Hoffman och miljö- och affärsadvokaten Madeleine Lilliehöök medverkade i en initierad diskussion kring dessa frågor.
”Lantbruket begränsas inte bara av stränga regler och myndigheternas agerande, utan även av bankernas agerande”, framhöll Per-Erik. ”Trots att värdet på fastigheter både inom jord och skog är stabilt och stigande, får företagarna allt tuffare diskussioner med bankerna. Till viss del hänger detta ihop med ett ändrat förhållningssätt till kassaflöde och återbetalningsförmåga, men i stor utsträckning handlar det om bristande kunskap om lantbruksföretagandets villkor.”
Ren företagsekonomi
Han berättade om ett fall där banken inte beviljat en mjölkproducent lån till en investering i en mjölkgrop. För lantbrukaren var detta en fråga om att kunna utveckla företaget, men banken stod på sig ända tills han lyckades få ut banktjänstemannens chef till gården.
”När lantbrukaren kunde visa att investeringen genom inbesparade arbetskostnader hade betalt sig på femton månader gick lånet igenom.”
För det behövdes inte några särskilda lantbrukskunskaper, utan det räckte med grundläggande företagsekonomi.
”Vi ses i rätten”
Markus Hoffman lyfte fram hur olika frågor kring vattenskyddsområden, anläggning av våtmarker och nu på senare tid, behov av tillgång till vatten för att klara längre torrperioder kan påverka enskilda lantbrukare. Summaeffekten blir dels att krånglet ökar, dels att det uppstår mannamån, och att handläggningen kan skilja sig mycket mellan myndigheter i olika delar av landet.
”Det har blivit alltmer påtagligt att myndigheterna driver ärenden trots att det redan finns domar som visar att de har fel. Något som binder upp både lantbrukare, tjänstemän på myndigheten och inte minst rättsväsendet helt i onödan”, framhöll Markus.
Ett nytt bondeuppror
Madeleine Lilliehöök kommer som advokat in i processen när konflikten ofta är ett faktum och har företrätt lantbrukare i en rad fall. Bland annat har hon varit involverad i följderna efter tunneln genom Hallandsåsen, regleringen av vattnennivån i Mälaren och nu senast byggandet av Västlänken i Göteborg. Det gemensamma för många av hennes klienter är att de pressas av myndigheter som är medvetna om att det för den enskilde ofta är förknippat med stora uppoffringar att själva driva ärenden genom rättsapparaten. Hon skrädde inte orden.
”Det är dags för ett nytt bondeuppror”, sade Madeleine. ”Kommuner, länsstyrelser och myndigheter har blivit alltmer benägna att lägga på företagare – inte minst inom lantbruket – olika pålagor och avgifter som i många fall visar sig vara både oskäliga och i många fall ogrundade. Vi måste våga stå upp och protestera när vi vet att vi har rätt, annars kommer detta bara att öka.”
Som en första åtgärd tog Madeleine fram behovet av att kunna göra det enklare att överklaga, exempelvis med en blankett uppfyller rättsliga krav och som är lätt för lantbrukarna att fylla i och sända in.
”Då kanske de förstår att det är allvar, och inte ger sig på lantbrukare i onödan”, avslutade hon.
Av Lennart Wikström