Många ligger idag och spelar på gränsen till försämrad bördighet, något som kan leda till sänkta skördar, inte bara i sockerbetsodlingen, utan även i andra grödor. För att undvika en ond cirkel bör vikten av god bördighet få större plats i flera forum.
Två olika spår pekade åt samma håll och fick varningsklockorna att ringa. Odlarserviceanalyser visade att kalium- och fosforvärdena i skånska jordar är på väg åt fel håll, samtidigt som sockerbetsodlare började höra av sig om fläckvis dålig tillväxt i betfälten.
”Dålig skörd till följd av sviktande bördighet är inget nytt, men är samtidigt något som lätt glöms bort”, menar Joakim Ekelöf på Nordic Beet Research som tillsammans med HIR Skåne och Nordic Sugar provtagit ett stort antal fält de senaste åren för att utreda och följa upp orsaken till den dåliga tillväxten.
Svamp stryper beta
Ett stort antal analyser gjordes på prover tagna från bra och dåliga fläckar på samma fält. Punkterna i de bättre och sämre fläckarna lades inom 15 meter ifrån varandra.
”Vi gjorde analyser på rubbet”, berättar Joakim Ekelöf. ”Jordtyp, växtnäring, sjukdomar, nematoder, Aphanomyces och allt som går att komma på.”
I alla fall gick det att härleda den dåliga tillväxten till undermålig bördighet. Ofta var det frågan om låga pH-värden, men låga P-AL och K-AL värden förekom också frekvent. Svampen Aphanomyces som angriper betans rötter och stryper vatten och växtnäringsupptag frodas under dessa förhållanden. Marken förblev blöt när tillväxten avstannat vilket också gjorde att svampen gynnades.
”Det är lätt att skylla på Aphanomyces-svampen, men den är i sin tur ett resultat av dålig bördighet som innefattar lågt pH, låga kalciumtal och låga P-AL och K-AL-värden. Jordar med god bördighet drabbas inte.”
Långa cykler
Det är inte bara sockerbetor som påverkas, även om det märks mindre i spannmål så är dålig bördighet en skördesänkande faktor även här.
”Det har synts både i majs och raps. Man ska inte dra alla över en kam, men det är relativt många som inte investerar”, säger Joakim som menar att det alltid är lönt att bibehålla god markbördighet.
Han tror att de höga fosforpriserna och kortsiktiga arrendekontrakt har lett till en snålgödsling som tär på markens förråd.
”Fosfor är ett segt ämne. Om du tillför 20–40 kilo fosfor så ser du ofta liten eller ingen skörderespons. Det är nästan omöjligt att gödsla upp en jord med låga P-AL värden till full skörd och det tar lång tid att höja värdena. Samma gäller för kalk, exempelvis så det är inte förrän efter andra eller tredje omloppet som effekterna på Aphanomyces visar sig.”
Bördighet i markpriset
En annan orsak kan vara kortsiktiga arrenden där ingen, varken markägare eller arrendator vill investera i markens bördighet. Kanske är det så att gården ska säljas och då märks det inte på markpriserna om lantbrukaren satsat på bördighetshöjande åtgärder.
”Då kör man det hellre i botten innan försäljning. Slutpriset sätts idag av hur många giriga grannar du har”, säger han och påpekar att här borde rådgivningen hjälpa till och lyfta diskussionen för att kunna väga in bördighet i markpriset.
Så om det finns god dokumentation på bördighetshöjande åtgärder på mark som ska säljas eller arrenderas ut så borde detta leda till ett högre pris per hektar?
”Det vore väl helt rimligt att om marken kan ge mer intäkter så borde den väl också betinga ett högre värde, men så funkar det tyvärr inte idag”, konstaterar Joakim avslutningsvis.
Agera snabbt vid fläckar i fält
Nils-Emil Jönsson är lantbrukare öster om Trelleborg och var en av dem som såg fläckvis dålig tillväxt i sockerbetor 2017. Provtagning i fläckarna visade dålig bördighet, främst låga fosfortal.
Det kom ganska plötsligt, vi hade aldrig sett det innan, berättar Nils-Emil. ”Jag tror att det beror på att vi tagit ganska höga skördar de senaste åren som gjort att näringsbalansen hamnat negativt.”
Han menar att enbart traditionell markkartering ger en för smal bild av fältets egentliga tillstånd. Själv har han börjat ta prover där han märker att det ser dåligt ut.
”Eftersom det handlar om ganska små fläckar så är det inte säkert att de täcks in av ett prov per hektar som normalt görs i markkarteringen.”
För att bygga upp bördigheten långsiktigt har Nils-Emil vidtagit en del åtgärder.
”För det första har vi börjat radmylla gödningen och kalkar oftare, men med en mindre mängd vid varje tillfälle. Dessutom har vi börjat med grisar igen och kommer framöver att tillföra stallgödsel i växtföljden. Just detta vet jag att det ger effekt för ökad bördighet.”
Vid upptäckt av dåliga fläckar i fält uppmanar han till att agera snabbt.
”Ta reda på orsaken genom att ta hjälp av experter från HIR eller NBR och åtgärda problemen direkt”, säger han.
Av Elin Laxmar