Dags för en riktig spannmålsbarometer!

Hur lönsam är din spannmålsodling? När maltkornet betalades med närmare 3 kr per kg var det inte så svårt att svara på den frågan. Inte heller när landets spannmåls­odlare travade runt i enkronasträsket. Men hur ser det ut idag, när det är betydligt mer ljummet på spannmålsmarknaden och många befarar ett bakslag med en måttlig skörd och minst sagt måttliga spannmålspriser i höst?

Lantbrukets Affärer börjar nu med en återkommande redovisning av temperaturen i spannmåls­odlingen. Vi har tagit fram en grundkalkyl som beräknar lönsamheten på TB1, TB2, TB3 och TB4-nivå. Som alla kalkyler bygger den på generella grundvärden, men kan naturligtvis anpassas till den enskilda gården.
Avsikten med Lantbrukets Affärers Spannmålsbarometer är att ge en löpande spegling av hur stor del av de totala kostnaderna som täcks av odlingen.

Höstvetet först till kvarn
Vi börjar för enkelhetens skull med höstvete kvarnvara. Kalkylen bygger på en standardkalkyl för höstvete. Den röda nivån, TB1, motsvarar de rörliga ­kostnaderna i odlingen inklusive drivmedel men exklusive maskin- och arbetskostnader. På orange nivå, TB2, räknas arbetskostnader och ränta på rörelsekapital. På gul nivå, TB3, ingår även maskinkostnader och på grön nivå, TB4, räknas också markräntan med.
Som skörd har vi utgått från femårsmedelskörden för höstvete i landet enligt Jordbruksverkets statistik. Priset är det aktuella priset på höstvetetermin kvarnvete på Matif-börsen september 2016, övriga rörliga priser som på gödselmedel och drivmedel hämtas in vid tidpunkten för pressläggning, i det här fallet den 6 juli. Kvävebehovet bygger på Yaras beräkning för att nå kvarnkvalitet.

Maskinkalkylgruppen
De flesta lantbrukare har som regel bra koll på de här priserna och är sannolikt bättre på att  förhandla än redak­tionen, som av förklarliga skäl saknar förhandlings­position. Mer intressant är istället de kostnader som många egentligen har lite sämre uppföljning på, nämligen maskin- och markkostnader.
När det gäller maskinkostnaderna har vi utgått från två alternativ, med och utan plöjning, samt de kostnader som finns med i Maskinkalkyl­gruppens Maskinkostnader 2016. Eftersom den valda grödan är höstvete har vi i ­kalkylen utgått från sådd utan plöjning.

Viktade markpriser och arrenden
Markkostnader är alltid en besvärlig post i den här sortens kalkyler. Om vi utgår från ett arrende, ska det vara marginal­arrenden på Söderslätt eller skötselavtal i skogs- och mellanbygd?
Vi har valt att beräkna enligt två modeller för få en rimlig bedömning. Dels har vi räknat fram ett viktat arrende med utgångspunkt från ­Jordbruksverkets statistik över arrende­priser 2014 i landets slättbygder, dels har vi räknat med en markränta på två procent med utgångspunkt från LRF Konsults statistik över markpriser 2015. I båda fallen hamnar vi på en nivå på
2 300–2 500 kr/ha. Förräntningskravet på 2 procent är valt med utgångspunkt från andra alternativa långsiktiga placeringar.
Vi har också valt att inte ta med gårdsstöden, eftersom dessa inte kan anses vara produktionsstöd, utan är ersättningar på samkostnadsnivå.

I det gröna
Med de här förutsättningarna kan vi konstatera att höstveteodlingen idag täcker både sina rörliga kostnader, arbetskostnader, ränta på rörelsekapital och maskinkostnader. Men däremot betalar den inte fullt ut den ändå rätt blygsamma markkostnaden och lämnar därmed heller inte något bidrag till samkostnader.
Vi kommer att följa upp vår Spannmåls­barometer löpande och har för avsikt att komplettera med fler spannmålsgrödor.
Har du synpunkter eller tankar kring hur vi skulle kunna utveckla vår ­beräkning är du välkommen att höra av dig till redaktionen. Vi vill också rikta ett tack till Anders Wullt, Mörarp, som sådde fröet till Spannmålsbarometern.

Av Lennart Wikström