100 000 olika företag och produkter med ny teknik har kommit ut på marknaden de senaste åren. Hur ska vi kunna använda all innovation för att förbättra såväl djurens välfärd som djurägarens arbetsmiljö?
Gröna möten i Skara ordnade i slutet av september, som den tredje och avslutande delen, en fokusdag i Skara med temat Det digitala djuret. Oleksiy Guzhva från SLU uttryckte vikten av att komma fram till vad vi vill med den nya tekniken och utvecklingen som sker. Ofta sker framtagandet av ny teknik av just tekniker och det saknas en samverkan med kompetens inom praktiskt arbete med djur.
All ny teknik hjälper oss att samla in en mängd data om produktionen. Det är viktigt att vi sedan kan använda informationen på rätt sätt för att förbättra produktionen.
”Förtroende, dialog och förståelse för hur det ska användas saknas ofta och det blir för tvärvetenskapligt. Det är viktigt att produkterna fungerar i stallmiljön och inte bara på labb. Dialogen med slutkunden är mycket viktig”, förklarade Oleksiy Guzhva.
Flexibilitet
Många lantbrukare upplever det som viktigt att ha en eller flera anställda att dela larmen med så att en enskild djurägare inte har hela ansvaret dygnet runt. Det konstaterade Christina Lundström, RådNu på SLU, som samlat erfarenheter från företagare. Syftet med exempelvis en mjölkrobot är för många att skapa en flexiblare vardag med mer tid till såväl fritid som för andra arbetsuppgifter på gården. Andra anledningar var att slippa anlita ett bemanningsföretag, att lättare kunna genomföra generationsskifte och att känna sig trygg i att klara arbetet själv under en tid om så behövs.
”Nu finns möjligheten att göra saker i rätt tid och ta hjälp av parametrar. Det många upplevt är att personalens kompetens blir ännu viktigare när djuren övervakas digitalt. Målet är att se ett sjukt djur innan tekniken indikerar samma sak. Att hitta kunnig personal upplever många blir allt svårare”, sade Cristina Lundström.
Nya möjligheter
Niklas Högberg, veterinär och forskare på SLU, berättar att på bara ett par år har tillgängligheten till ny teknik exploderat.
”Längst har vi kommit på mjölksidan medan övriga produktionsgrenar ligger efter. Det finns mycket mätutrustning som vi kan tillämpa inomhus för att mäta otaliga saker medan utbudet för utomhusbruk är betydligt mer begränsat”, sade Niklas.
Han framhöll att det behövs mer forskning på staketfria lösningar för att det ska anses säkert för djuret, men säger samtidigt att om det skulle gå att kombinera den tekniken med sensorer för att mäta djurens välfärd kan det vara intressant. Att kunna bevaka djurens beteenden på distans kan innebära nya möjligheter i form av exempelvis bete på platser som tidigare ansetts vara för avlägsna för att kunna sköta den dagliga tillsynen av djuren.
Utbildningsbehov
Tekniken kan erbjuda oss beslutsstöd i det dagliga arbetet samtidigt som det ställer krav på användaren.
”Jag ser ett stort behov av att utbilda såväl studenter som rådgivare för att kunna möta och utveckla möjligheterna som den nya tekniken medför”, sade Niklas.
Sensorer behöver testas och utvärderas för att förstå hur vi kan förutspå exempelvis sjuka individer baserat på deras rörelsemönster. Vissa individer väljer att lägga sig ner när de är sjuka medan andra står still. På samma sätt kan den här typen av mönster variera mellan
olika djurslag och även mellan olika raser och individer i en besättning”, framhöll Niklas.
”Det behövs mer samverkan mellan olika aktörer så att olika system är kompatibla att köras samtidigt och inte skapar en inbördes konkurrens. Till exempel fungerar det inte om vi har ett antal olika appar som larmar för olika saker. En inbördes prioritering måste finnas”, ansåg Jannica Krafft på Växa.
Bättre djurvälfärd
Kan ny teknik leda till bättre djurvälfärd? Det beror på ändamålet.
”Registrering i sig är inte ett självändamål. Om vi kan upptäcka hälsostörningar tidigare skulle det kunna innebära att vi kan sätta in åtgärder och slippa ett sjukdomsutbrott. Tekniken handlar om att lokalisera eller upptäcka avvikelser men hur djurägaren sedan använder informationen är viktigare. Det krävs kompetens för att rätt åtgärd ska vidtas”, förklarade Lotta Berg på SLU i Skara.
Hon menade att det är viktigt att den tiden som nya tekniska hjälpmedel frigör används på rätt sätt, exempelvis till att ta hand om de djur som bäst behöver stödet.
Av Emma Vendel