Det digitala djuret

Ett 50-tal intresserade lantbrukare, rådgivare och forskare mötte upp för att diskutera det senaste inom digital teknik på Gothia Science Park i Skövde.

På temat ”Det digitala djuret” dryftas nu den nya tekniken inom lantbruket i en rad seminarier. Först ut var Skövde och mest uppmärksamhet där fick Mathias Jonsson från landets största mjölkgård, Ogestad.

”Hyr driftad teknik istället för att köpa”, var främsta rådet från Mathias Johansson, Ogestad egendom.

PLF, Precision Livestock Farming, är hett i Europa och utvecklingen av digitalisering inom animalieproduktionen går fort. Så fort att det kan vara svårt att hänga med i svängarna, inte minst när det gäller att hitta kompetent personal. ”Djuröga” och digital kompetens har ingen given koppling. Så hur möter vi utvecklingen? Den frågan dryftades vid ett av Gröna Mötens seminarier som hölls i Gothia Science Park i Skövde.
På plats bland föreläsarna fanns bland andra Mathias Jonsson som driver Ogestad Egendom och Hyllela Gård tillsammans med sina bröder Gabriel och Henrik. De har satsat mycket på ny teknik i sin verksamhet. Denna innefattar 3 500 djur, varav 1 680 mjölkkor, plus brukande av 2 000 hektar, varav 1 400 under plog. Allt detta började med att de köpte en gård med 25 mjölkdjur. Idag levererar de 1 740 000 liter mjölk per år från sin verksamhet via två karuseller på 24 respektive 32 mjölkplatser samt två Lely-robotar.
”Det viktigaste är att tekniken måste vara lönsam”, slog Mathias fast.

För många olika system
En avgörande faktor i sammanhanget är att allt nytt som tillkommer måste gå att integrera i befintligt system.
”Olika system innebär ju bara att det går åt mer tid för att använda dem.”
Som exempel kunde han berätta att han för tre år sedan avböjde ett ­erbjudande om att bli pilotgård för AgriCam eftersom det då ännu inte gick att integrera i gårdens DelPro-system.
”Men nu går det, och nu har vi ­AgriCam”, berättade han.
Ett annat viktigt steg för att få ­tekniken lönsam är helt enkelt att lita på den. Som exempel berättar han om när gården investerade i ett system för brunstövervakning.
”Men då gjorde ändå personalen brunstrundorna som vanligt. Helt vansinnigt, eftersom vi då inte drog nytta av tekniken. Medarbetarna ska vara ute och göra de åtgärder som systemet talar om för dem att göra.”

”Köp inte utan hyr”
Något annat Mathias Jonsson kommit fram till genom erfarenhet är att man helst inte ska äga tekniken.
”När vi ska investera i teknik vill vi hyra, inte köpa. Annars måste vi även ha en datatekniker på gården.”
Med hyrd utrustning är det ­uthyrarens ansvar att den fungerar, annars får leverantören inte betalt.
Inger Pehrsson, Landsbygdsnätverket och Wapnö, undrade om Mathias hade sett TV-serien ”Nedsläckt land” och funderat på vad som skulle hända vid ett totalt elavbrott i hans besättningar.
”Vi klarar ingenting utan el. Vi har visserligen ett reservkraftverk som går igång automatiskt, men de går ju bara så länge det finns diesel. Att få fram vatten till djuren är prio nummer ett.”

Lagrar i molnet
När vi ändå var inne på katastrof­scenarion kom givetvis även frågan om vad som händer ifall datorerna kraschar.
”Utan molntjänst är det problematiskt, för kraschar systemet har man ju ingenting kvar av sina data. Har man däremot data lagrat i molnet är det ju bara att skaffa ny utrustning och starta om.”
Den stora mängden data som den nya tekniken lagrar kan också bli ett problem. Risken är att inte se skogen för alla träd.
”Så det får inte komma ner för mycket på detaljnivå. Det blir oerhört mycket data att analysera och sådant tar bara tid”, sade Mathias.

En av diskussionsgrupperna bestod av Peter Ågren, Naturbruksförvaltningen, Fredrik Stark, Vreta Kluster, Liliane Graje, Naturbruksförvaltningen, Linda Gradén, Rådgivarna Sjuhärad, Per Edstam, DeLaval och Astrid Lovén Persson, Agroväst.

Utbildning viktig
Ett problem Mathias delar med många andra är svårigheten att hitta kompetent personal.
”Utbildning är väldigt viktig för att kunna använda tekniken vi har. Utländsk arbetskraft kommer ofta från länder som är 10–15 år efter oss i den tekniska utvecklingen. Exempelvis är användning av Google glasses integrerad i verksamheten på gårdarna.”
Vad han främst efterlyser är att ­managementsystemet enkelt ska kunna flyttas mellan olika maskiner.
”Teknikutvecklarna måste också börja samarbeta mer, det skulle alla tjäna på!”
På en fråga svarade han dessutom att det inte fanns några nya planer på att addera exempelvis mejeriverksamhet för att hämta in mer till gården från värdekedjan. Den möjligheten hade de redan provat via Östgötamjölk, som de valde att sälja till Skånemejerier.
”Vi är rätt stora, men inte tillräckligt. Dessutom krävs det passion för det man gör. Nu fokuserar vi på att återhämta oss från torkan förra sommaren”, konstaterade han avslutningsvis.

”Att göra tekniken relevant borde vara obligatoriskt och det är viktigt att veta vem man ska kontakta om något krånglar”, konstaterade Inger Pehrson, Landsbygdsnätverket och Torbjörn Eriksson, Grymminge gård, Örebro.

Risker och funderingar
I övrigt under dagen var det mycket information och diskussion om det senaste inom teknikutvecklingen, bland annat bilddiagnostik med ultraljud­scanning och vägning i stallmiljö, digitala stängsel och nyheter inom mjölkproduktionstekniken.
Under de avslutande grupp­diskussioner fick deltagarna fördjupa sig i frågan om hur lantbrukare snabbare skulle kunna ta till sig relevant teknik. Förslagen var många:
”Bra leverantörer borde se till att få in så mycket feedback som möjligt – vad som fungerar och vad som inte gör det.”
”Foderanalyser borde vara snabbare och enklare.”
”Vem äger dina data? Risken med datainsamlingen är att myndigheter börjar ställa frågor och får tillgång till allt.”
”Gemensam standard behövs för att kunna koppla ihop stora datamängder.”
”Är allt testat enligt svenska för­hållanden och har rådgivarna tillräcklig kompetens?”
”Utbildning, för utnyttjar man inte inve­steringen blir det ju ingen vinst med den.”
”Att göra tekniken relevant borde absolut vara obligatoriskt.”
”Ta reda på vad vi behöver. Det finns för lite efterfrågestyrd teknik.”
Den nya tekniken engagerar och vi på Lantbrukets Affärer har all anledning att återkomma till dessa frågor.

Av Ulf C Nilsson