Svenskt Butikskött efterlyser akut 20 000 Kravgrisar utöver de 30 000 de redan köper in. Från 1 oktober gäller ett lägsta avräkningspris på 34 kronor och kontrakten löper på fem år.
”Marknaden är het och vi ser till att ta vara på den”, säger Dirk van der Krogt på Svenskt Butikskött som förklaring till hur man kan hålla det avräkningspriset.
Räknat i procent far produktionen av Kravmärkt griskött rakt upp i himlen. I början av sommaren gick Jord på trynet, föreningen som nästan mangrant organiserar svenska Kravgrisuppfödare, ut och sökte fler medlemmar. Detta trots att föreningen på ett år ökat produktionen med 50 procent och antalet uppfödare med 25 procent.
Två procent
I absoluta tal blir siffrorna mer blygsamma. Om Dirk van der Krogts önskan hörsammas motsvarar de 50 000 Kravgrisarna cirka två procent av den totala svenska grisslakten. Och av Sveriges cirka 1 300 grisföretagare är ett 30-tal medlemmar i Jord på trynet.
”Suget efter ekologiskt griskött är inget specifikt för Sverige”, påpekar Dirk van der Krogt. ”Ekologiskt griskött är ett av de mest lukrativa lantbrukssegmenten just nu. Vi vill ha långsiktighet i våra affärer och därför ser kontraktet ut som det gör. Enkelt uttryckt betalar vi det internationella marknadspriset för ekogriskött plus tillägg för de extra mervärden – och kostnader – som Krav tillför.”
En titt på Danish Crowns noteringar bekräftar Dirk van der Krogts uppgifter. I Danmark betalar Danish Crowns dotterbolag för ekologiskt kött, Friland A/S, ovanpå grundpriset på blygsamma
9 DKK tre olika tillägg som sammantagna ger ett påslag med 20:50 DKK. Summan 29:50 DKK motsvarar med dagens valutakurs ett pris i svenska kronor på 37:50. Entusiasmen hos Jord på trynets vice ordförande Carina Andersson är lätt att förstå.
Stark medvind
”Vi har haft stark medvind det senaste året. Coops Änglamarkspris förra sommaren gav fantastiskt god uppmärksamhet och bidrog till vår ökning. Att vi nu får ett avtal som innebär att Svenskt Butikskött köper hela vår produktion till ett stabilt lägstapris som gäller i fem år betyder också att vi får stabilare produktionsvillkor. Samtidigt måste vi hela tiden jobba för att sälja in sortimentet på marknaden.”
Det har sagts att era merkostnader i produktionen motsvarar en tia extra på det vanliga avräkningspriset. Stämmer det?
”Vi har inte gått ut med några kalkyler men det behövs dubbelt så mycket arbetskraft som på en konventionell gård och foderproduktionen är grovt sett hälften av den konventionella. Grisarna växer däremot ungefär lika fort som i en vanlig besättning.”
Handeln trycker på
Varför vill ni bli fler; på sikt borde det väl pressa avräkningspriset?
”Handeln behöver fler grisar”, säger Carina Andersson. ”35 000–40 000 grisar räcker inte, då finns risken att sortimentet utgår. Kravprodukterna ska förbli exklusiva men Kravgrisproduktionen kan fördubblas utan att den exklusiviteten försvinner.”
Fram till 2008 skedde hela den ekologiska grisproduktionen i Sverige efter Kravs regler. Det året började uppfödningen av så kallade EU-ekologiska grisar. Även i den modellen ska grisarna ha möjlighet att vistas ute året om men då på betonggolv utan möjlighet att böka.
Det finns i dag ett tiotal producenter av EU-ekologiska grisar. Hela produktionen går till Scan som enligt uppgift snart kommer med ett eget varumärke för produkterna, Scan eko. Lantbrukets Affärer har till denna tidnings pressläggning inte lyckats få fram Scans avräkningspris.
Av Sven-Olov Lööv