EAT är ett ambitiöst projekt grundat av hotellmiljardärens Petter Stordalen fru Gunhild Stordalen via deras stiftelse The Stordalen Foundation. Med på båten är Stockholm
Resilience Centre och Wellcome Trust.
Tillsammans lyckas de skapa all den uppmärksamhet och mediagenomslag som kommer med pengar och kändisskap.
Som sitt mål har lobbyorganisationen att transformera ett livsmedelssystem som de uppfattar som havererat.
Redan här börjar det bli svårt med olika verkligheter. Sedan 1991 har jordens förmåga att föda oss människor gjort att antalet som kan äta sig mätta ökat med 2,2 miljarder samtidigt som andelen som svälter eller är undernärda minskat från en femtedel av jordens befolkning till 11 procent. Det kallar inte vi ett havererat livsmedelssystem.
Hållbart i två dimensioner
Nåväl, för att föra samman begreppen hållbarhet inom planetens gränser och nyttigare mat för att skapa en syntes som både kunde tillgodose människors behov av näringsriktig kost och kraven på en hållbar livsmedelsproduktion, initierade EAT tillsammans med brittiska forskare The EAT Lancet Commission on Healthy Diets from Sustainable Food Systems. Kommissionens rapport lanserades med vederbörlig uppmärksamhet i media torsdagen den 17 januari.
Kommissionen har bestått av en grupp högst meriterade
forskare, där bland andra vår svenska rockstjärna inom hållbarhet Johan Rockström ingår. Profilen har varit mer åt livsmedelspolitik och nutrition än åt det agrara hållet, och Johan själv är väl den enda som kan skryta med en mer gedigen agronomisk bakgrund. Någon förankring i produktionsjordbruk verkar inte ha varit närvarande.
Svenska föregångare
Inledningsvis smickrar kommissionen sig själv med att vara den som satt vetenskapliga mål för hållbar nutrition. Det är nu inte helt sant. Utan att ha gjort en total global koll kan vi konstatera att bland andra Elin Röös på SLU och projektet Framtidens mat kommit en bra bit på området. Bland annat har Elin tagit fram några (högst) alternativa koster baserade på vad hon definierat som hållbart jordbruk. Hon har också visat att det är fullt möjligt att inom ramen för hållbar produktion uppnå en näringsriktig kost i enlighet med Livsmedelsverkets kostråd (som baserar sig på internationell konsensus kring näringsrekommendationer).
Den kost som presenteras av kommissionen kan sägas vara helt i enlighet med våra kostråd. De största förändringarna är en kraftig reduktion av rött kött, från dagens intag på cirka 88 gram nöt, gris, lamm och korv enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten till 14 gram per dag. Konsumtionen av frukt och grönt inklusive potatis behöver öka från dagens intag på knappt 400 gram till 550 gram. Intaget av baljväxter bör också öka från dagen 12 gram per dag till 75 gram. I övrigt skiljer sig inte kommissionens förslag i någon högre grad från vad vi enligt Livsmedelsverket faktiskt äter.
”Någon förankring i produktionsjordbruk verkar inte ha varit närvarande”
Tunt med kväve
För att nå målen krävs en kraftigt höjd produktivitet i jordbruket upp till 90 procent av potentiell skörd, något som inte lämnar utrymme för ekologisk produktion, i alla fall inte i de former vi känner den idag. Dessutom ska 50 procent av fosforn återcirkuleras och matsvinnet halveras. Den höga avkastningen ska uppnås med en tillförsel av 70 kg kväve per hektar.
För en någorlunda odlingskunnig är det svårt att se hur detta ens med frisläppande av de mest kreativa genetiska förädlingsmetoderna ska bli möjligt att nå till 2050. Om det ska uppnås med kvävefixering kommer detta i sig leda till ökat kväveläckage, vilket gör innebär att det hållbarhetsmålet inte kommer att nås.
Vår gissning är att det kommer att bullra en hel del kring The EAT Lancet Commission ett tag, men att det kommer att lägga sig när omvärlden upptäcker att det förutom den kraftiga minskningen av köttkonsumtion i hög grad rör sig om gammalt vin i nya läglar. Och magiska kvävemolekyler.