Djävulen bor i detaljerna. I en artikel på annan plats i det här numret av Lantbrukets Affärer berättar vi om en utvärdering av effekterna av EU:s Green deal och Farm to Fork som gjorts av det amerikanska jordbruksdepartementet. De kommer fram till att om politiken tillämpas kommer den att leda till ökade livsmedelskostnader, främst genom minskad livsmedelsproduktion, och därigenom till att fler drabbas av undernäring och svält. I slutänden kommer fler fattiga att dö som en följd av en politik i en del av världen som inte vet hur väl den vill.
Hållbara investeringar
Vi har tidigare kritiserat EU:s förslag till livsmedelsstrategi och menar att om den inte hamnar i det runda arkivet så borde den åtminstone inte behöva drabba länder och lantbrukare som redan vidtagit en rad av de åtgärder som föreslås och som redan uppnått en rad av de mål som strategin satt upp.
Liksom hemsökelserna under Israels folks fångenskap i Egypten kommer inte en olycka ensam. I december pågår det slutliga arbetet för att ta fram riktlinjer, den så kallade taxonomin, för den nya EU-förordningen om inrättandet av ett ramverk för att underlätta hållbara investeringar. Som vanligt svämmar det över av goda intentioner. Det är lätt att sympatisera med ett regelverk som ska fungera som en vägledning för hållbara investeringar. I förlängningen kan det ligga till grund för tillförlitliga gröna obligationer.
”Risken är att jordbruket och landsbygden som spelar en nyckelroll i omställningen till en hållbar cirkulär bioekonomi går miste om nödvändiga investeringar”
Avsikten är att styra begreppet hållbara investeringar in under EU:s egna ambitioner, som bland annat ingår i unionens åtaganden inom Parosavtalet, som ska ”göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling”.
Sex miljökriterier
Fondförvaltare och institutionella investerare som tillhandahåller finansiella produkter ska enligt förslaget bli skyldiga att upplysa om hur och i vilken utsträckning de lever upp till EU:s sex miljökriterier om begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
Betydande skada
Hur påverkar detta jordbruket?
Jordbruket anses enligt förordningen kunna spela en central roll för att minska påverkan på klimatet och även leverera ekosystemtjänster i form av ökad biologisk mångfald, trygga livsmedelsförsörjningen (!) och fungera som en kolsänka. Men trots detta får inte investeringar som görs i jordbruket bedömas som hållbara om de riskerar att orsaka betydande skada på något annat av miljömålen.
Om jordbruket under produktion av livsmedel riskerar att föroreningar hamnar i vattendrag eller i grundvatten som används eller om jordbruksmetoderna inte bedöms ”bidra till ökad biologisk mångfald eller stoppar eller förhindrar förstöring av mark och andra ekosystem” ska finansiering av sådant jordbruk alltså inte anses som hållbar enligt regelverket.
Jordbruk en manipulation
Ett grundläggande problem är att jordbruk i sig är en manipulation av ekosystem och innebär alltid ett hot mot eller förstörelsen av de ursprungliga ekosystemen på den plats där det bedrivs. Inget jordbruk kan helt utesluta visst läckage av de insatsmedel i form av gödsel och växtskyddsmedel som används. Det gäller i minst lika hög grad ekologiskt som konventionellt jordbruk.
I förslaget till regelverk finns också skrivningar om ”betydande skada”, där själva termen i sig lämnar stort utrymme för tolkning. Hur stor skada i form av recirkulering av exempelvis tungmetaller är acceptabelt innan skadan anses betydande och begränsar användningen av en odlingsresurs i form av ett organiskt gödselmedel?
Risken är att jordbruket och landsbygden som spelar en nyckelroll i omställningen till en hållbar cirkulär bioekonomi går miste om nödvändiga investeringar för att de i strid mot sunt förnuft men helt i enlighet med EU:s framtida regelverk inte bedöms som hållbara.
Förordningen om hållbara investeringar behöver en lika kritisk granskning och konsekvensanalys som USDA:s av Farm to fork.