En verklig kris!

Vi är bortskämda med att kunna använda kraftord och svarta domedagsrubriker för att ge eftertryck åt en uppfattning. Men i sommar, när löpsedlarna normalt brukar fyllas med braskande rötmånadsnyheter om nålar i höstackar och män som bitit hundar handlar faktiskt många nyheter om något som förtjänar att kallas katastrof och kris, nämligen missväxten på grund av torkan.
Visserligen går det inte att ta vädret som intäkt för klimatförändringar, men vi kan nog även i fortsättningen förvänta oss mer extremväder. En stigande medeltemperatur i atmosfären måste ta vägen någonstans, och det gör den i form av ökad nederbörd och stigande vindhastigheter. Men var det extrema vädret kommer att uppträda är mer styrt av slumpen.

Året 1992 som jämförelse
I år kan vi med rätta säga att det är kris i lantbruket, och det kommer att bli en katastrof för många enskilda lantbrukare.
Hur illa kan det bli? Många jämför årets förhållanden med 1992, som hade en något annorlunda väderbild med torrperioden något senare. Efter en genomgång av total- och hektarskördar i jämförelse med föregående femårsmedelskördar var den totala spannmålsskörden bara 68,5 procent det året. För vårsäden var skördenivån hälften av föregående femårsmedelskörd, medan höstvetet klarade sig med en minskning med bara 10 procent.
För potatis ökade både avkastning och skörd och hamnade 
en bra bit över medel, sannolikt tack vare tillgång till bevattning. Sockerbetsskörden låg på 95 procent av normal – lång 
vegetationsperiod och hög mineralisering gjorde att de kunde kompensera för den torra och varma sommaren. För vallen såg det också illa ut, skördenivån låg på tre fjärdedelar av normalt, något kompenserad av en större skördad areal.

Vad säger detta om 2018?
För oljeväxter och en stor del av vårsäden ser det i stora delar av landet lika illa ut i år. Även vallen kommer att hamna på låga nivåer, möjligen att det kan kompenseras av nederbörd som förr eller senare kommer efter det att denna tidning gått till tryck. Liksom vallen kan sockerbetorna kompensera när regnen kommer. För potatisen ser det riktigt bra ut. Grödan ser frisk ut, än så länge förskonad från bladmögel och med jämna och stora knölar med fint skal så här långt. Här har bevattningen varit räddningen. Höstvetet ser visserligen glest ut på sina håll, men kan kanske komma upp till mellan 80 och 90 procent av medelskörd.
Överlag inte lika illa som 1992, säger de som var med och minns. Låt oss spekulera i en spannmålsskörd på omkring 
75 procent av femårsmedel eller drygt fyra miljoner ton. 
Vi kommer att få brist på fodersäd och bara en bråkdel av kontrakterade maltkornsvolymer kommer att klara kvalitetskraven. Kvarnarna kommer att få in relativt småkärnigt vete med höga proteinhalter och Absolut kommer att få betala bra för att få fram svenskt vodkavete.
Om det är kris eller inte är inte en politisk fråga. Nu behövs allt stöd som ni som lantbrukare kan få i er strävan att klara gröda, djur och inte minst ekonomin. Ett år som detta sätter fingret på den värsta katastrofen av dem alla, nämligen att lantbruket länge tvingats att drivas med så dålig lönsamhet att många får svårt att klara ett katastrofår som kan antas inträffa minst en gång under en företagares verksamma tid.