Enklare tillsammans?

Lägg in lämpliga förfrukter och använd sedan obrukade fältkanter om det krävs för att lösa förgröningsstödet.

På Jordbruksverkets hemsida finns en slogan om ”Enklare tillsammans”. Den får närmast betecknas som ett hån med tanke på
hur katastrofal hela EU-stödhanteringen blivit.

Det är oförklarligt hur en svensk myndighet varken klarar att bygga fungerande IT-system, göra utbetalningar i tid eller göra korrekta brevutskick i tid till lantbrukarna. Om regelverket är så komplicerat att det inte går att bygga ett korrekt IT-system så måste den enda rimliga slutsatsen vara att regelverket måste förenklas. Här går det inte bara att skylla på EU, det handlar också om att utföra det svenska stödhantverket på ett klokt sätt. Situationen som vi står i nu, där nästan ingenting längre fungerar, måste tas på fullaste allvar av de som har ledande positioner både på Jordbruksverket och på departementet!

Planering i blindo
Nu pågår planeringen inför höstsådden och det finns fort­farande inga beslut om förgröningsstödets utformning 2018. Det är troligt att vi inte kommer få göra kemiska ogräs­bekämpningar i ärter och åkerbönor som ska vara ekologisk fokusareal.
Det är viktigt att inte lägga för mycket tid på spekulation eller i förväg ta kostnader för att förebygga eventuella utfall. Men samtidigt gäller det att skapa valmöjligheter. Lägg in förfrukter utifrån vad som behövs i växtföljden men lägg störst fokus på att få in höstraps eftersom den har en bättre lönsamhet än övriga omväxlingsgrödor.

Ändå hanterbart
Om det visar sig att man inte får göra bekämpningar i ärter och åkerbönor så får man antingen använda sig av ogräs­harvning och radhackning eller så får fokusarealen lösas på annat sätt. Att lägga den planerade ärtmarken i träda istället är inte attraktivt men kan vara motiverat för att hinna med att göra andra grundförbättringar med diken, täckdikning eller strukturkalkning. Helst ska fältet även ligga i växtföljden så att det passar att etablera raps på trädan till nästa höst.
De obrukade fältkanterna är alltid en möjlighet om det inte går att lösa de ekologiska fokusarealerna på annat sätt. Detta innebär i praktiken att förgröningsstödet är hanterbart även om regelverket ändras men det skapar mycket onödigt krångel.

”Ta bort investeringsstöden och inför istället en bonus”

Vallstödet administrativ katastrof
Redan när det nya vallstödet tog form inför 2015 så kunde
alla med praktiska insikter förutse att denna stödform var på väg in i kaos. Många var vi som skrev remissvar och på andra sätt försökte förhindra dikeskörningen som var på gång, men inget av våra varningsrop har förmått Jordbruksverket att reagera.
Denna stödform, som tidigare varit så verklighetsanpassad och lättadministrerad, har nu blivit ännu ett byråkratiskt skämt. I många fall vet vi fortfarande inte, sommaren 2017, vilken åtagandeareal som vi faktiskt har. Varken Länsstyrelsen eller Jordbruksverket kan med säkerhet svara på den frågan på grund av regelverkets och administrationens tilltrasslade konstruktion.

Lotteri-stöden
Två andra stödformer som väcker stor irritation runt om i landet är start- och investeringsstöden. Systemet med beslutsomgångar där alla inskickade ansökningar ställs mot varandra skapar i praktiken ett gigantiskt lotteri. Hur många som söker i samma beslutsomgång har större betydelse än vad man söker stöd för. Det innebär att exakt samma investering beviljas stöd det ena året men inte det andra, i det ena länet men inte grannlänet.
Under den förra programperioden så fanns tydligare kriterier för vilka investeringar som var prioriterade och därmed kunde handläggarna tydligare informera om i vilka fall det var lönt att söka. Nuvarande system ger inte den möjligheten.

Bodil Paulsson

Mer skada än nytta
Nuvarande upplägg med start- och investeringsstöd gör troligen gör mer skada än nytta. Det snedvrider konkurrensen genom att en investering får stöd vid det ena tillfället men inte vid det andra och orättvisan skapar mycket stor besvikelse hos de som får avslag. Den besvikelsen överstiger idag nyttan av den ökade investeringsviljan hos de som får stöd.
Det enda rätta är att helt ta bort investeringsstöden och istället införa en bonus på varje enhet av det man vill uppnå, till exempel per investerad djurplats av olika djurslag eller varje installerad kWh av fossilfri energi. Startstöd bör ges till alla de som uppfyller vissa kriterier utan hänsyn till konkurrensen just det året.

Ulrik Lovang

Var är förenklingarna?
Jordbruksverket uppmanar lantbrukarna att kontrollera sina blockarealer flera gånger per år. I rimlighetens namn så ska givetvis blockarealerna bara uppdateras en gång per år innan ansökningssystemet öppnas varje år. Listan är lång över den byråkrati som dränerar lantbrukets entreprenörskraft. Ibland skylls det på Jordbruksverket och andra svenska myndigheter, och ibland på EU. Oavsett vems fel det är så krävs det nu en svensk strategi för att underlätta för lantbruket.
Om Jordbruksverket menar allvar med ”Enklare tillsammans” och vill medverka till vår gemensamma livsmedelsstrategi så krävs handling! Jordbruksverket behöver i avsevärt högre grad förenkla och skapa mer verklighetsnära stödlösningar. För att lyckas behöver de arbeta tillsammans med branschen och LRF. Precis som det står på hemsidan men som vi inte ser något av.

Bodil Paulsson och Ulrik Lovang,
Lovang Lantbrukskonsult AB