Ett konkret klimatkliv

Halla Gård
All gödsel från produktionen rötas till biogas. Säkerhetsavståndet till övriga byggnader är 25 meter.

Det började med att en släkting blev vegetarian av miljöskäl. Anders Gunnarsson på Halla Gård började då fundera på om grisproduktion egentligen har någon framtid. Nu har han genomfört sin vision om att utnyttja fotosyntesens fulla kraft.

När Anders Gunnarsson presenterade sitt koncept nappade HK Scan och nu är det verklighet. På Halla Gård brukas idag 535 hektar i sjuårig växtföljd och produktionen är dels 9000 rapsgrisar och 11500 så kallade hållbarhetsgrisar som i stort sett sköter sig själva. De är frigående och spenderar mesta tiden inomhus, men alla kan gå ut när de vill.

3520 platser
Det nya stallet, som togs i bruk förra året, är uppdelat i åtta avdelningar som rymmer 440 grisar vardera. Varje avdelning har utgång till en egen hage, vilken i sin tur är uppdelad i fyra sektioner. En sektion används för en omgång för att sedan sås in med vallfrö och får vila drygt ett år.

”Det växer bra och suger upp grisarnas gödsel som sedan blir gräs till nästa omgång.”

I ett centralt blötfoderkök produceras foder baserat på drank och gårdens egna grödor: åkerbönor, lupin och spannmål. Det blir 47 ton soppa varje dag som pumpas ut till alla grisar i fyra omgångar per dag. Långa foderbås gör att alla kommer åt. Varje omgång avrundas med att vatten pumpas igenom systemet så inget blir stående i rören. Det vattnet cirkuleras sedan tillbaka och används i nästa omgång foder. Grisarnas foderintag styr tilldelningen automatiskt.

Trevlig elräkning
Kretsloppet är förstås inte komplett där, utan biogasen är en sista viktig pusselbit. Gårdens reaktor är på 1400 kubikmeter och matas med 30 kubikmeter gödsel per dag.

”Årligen har vi 11000 kubikmeter gödsel att hantera oavsett om vi gör biogas eller ej. Att få tillstånden gick skapligt lätt och pay off-tiden skulle ha varit 20 år, men med stöd på 65 procent av investeringskostnaden från klimatklivet blev kalkylen betydligt trevligare”, summerar Anders.

I en egen container jobbar en fyrcylindrig Liebherr och levererar 90 kW el i timmen, dubbelt så mycket som gårdens behov. I containern intill jobbar en 300 kW gaspanna som producerar värme till gården. Överskottsvärmen används till att värma förtorken och tanken är att på sikt torka hela skörden utan olja.

”Med en rundburk med skruvar skulle torksäsongen kunna förlängas och till fläkten har jag ju gratis el.”

Anders gillar att gårdens elräkningar idag ser annorlunda ut.

”Elbolaget är skyldig mig varje månad istället för tvärt om. I den gula kranen har jag biogas och i andra änden har jag el. Det är en härlig känsla!”

Potent gödsel
Som lök på laxen höjs ammoniumkvävet med 20 procent i det rötade slammet.

”Så det är ett potent gödselmedel till åkrarna. Visserligen bidrar det inte med lika mycket mull, men en frodig gröda ger mer mull än bara flytgödsel. Och mitt behov av mineralgödsel har minskat med 90 procent.”

Anders har visat att det som grisproducent är fullt möjligt att göra skillnad för klimatet. Foderåtgången blev ett par procent högre, men det kompenseras av bättre betalt – och nöjdare slutkunder.

Av Ulf C Nilsson