Krav på bättre hushållning med vatten och växtnäring med bibehållen livsmedelsproduktion är grunddelarna i EU-projektet WaterAgri, som omfattar tolv länder och 23 partners fördelade över hela Europa.
Vi kan se att vi får allt större problem med ojämnt nederbördsmönster med torrare vår och försommar”, säger Gustaf Ramel på Gårdstånga Nygård, när han uppmanas att beskriva problem i dagens växtodling. Vi är några som samlats på gårdskontoret för att vara med vid projektet WaterAgris digitala startmöte i början av oktober.
Med på plats är projektets koordinator Miklas Scholtz, professor i vattenteknik vid LTH i Lund, Marcus Willert, rådgivare vid HIR Skåne och Jonas Johansson, kommunekolog med vattenfokus i Eslövs kommun. Med via länk är ytterligare ett 60-tal deltagare från projektets 23 partners i tolv länder.
Från början
Miklas är initiativtagare till projektet och Gustaf har varit med som praktisk partner sedan starten och det går inte att ta miste på hans engagemang.
”Vi ligger ju nära Lund och det gör det lätt för oss att jobba nära universitetet”, säger Gustaf. ”När det här projektet kom upp var tröskeln låg och det passade väl in med våra planer på att bygga en bevattningsdamm och investera i en bevattningsanläggning.
En viktig drivkraft för Gustaf är att försöka tvätta bort jordbrukets stämpel som miljöbov.
”Vi har fått ta emot mycket kritik och jordbruket är ju klassat som miljöfarlig verksamhet i Miljöbalken. Men genom att göra den här typen av åtgärder och engagera oss för bättre hushållning med vatten och växtnäring vill jag visa att jordbruket faktisk gör miljönytta.”
Ny damm
Med säkrare tillgång till vatten och möjlighet att bevattna i storleksordningen 90 hektar hoppas Gustaf också få en långsiktigt bättre ekonomi i växtodlingen som domineras av spannmål, oljeväxter och sockerbetor – Nordzuckers nyligen upprustade sockerbruk i Örtofta ligger bara en halvmil från Gustafs gård.
Som en ingående del i projektet kommer forskarna att följa den damm som Gustaf håller på att bygga i en mindre å norr i den norra delen av fastigheten. Dammen anläggs under hösten och kommer att få en yta på cirka 3,5 ha och ett största djup på fyra meter. Även om syftet i första hand är att skapa en bättre vattenhushållning kommer anläggningen att även minska växtnäringsläckage till ån som flyter genom området och öka den biologiska mångfalden.
Den planerade anläggningen är en linjär ramp med lågtrycksbevattning och som kan ge maximalt 8–10 mm per dygn.
Inga negativa effekter
Som ett led i förberedelserna har Gustaf låtit en student vid LTH göra en undersökning av vattenkvalitet och tillgång till vatten. Hennes slutsatser var att det inte fanns något som tydde på att jordbruket på platsen hade några avgörande negativa effekter på vattnet. Däremot gick det inte med utgångspunkt från SMHI:s data att dra några slutsatser om vattentillgången räcker till för att fylla dammen.
”Normalt brukar vi inte ha några problem”, berättade Gustaf när vi besökte platsen för den blivande dammen. ”Men i år har vi kunnat konstatera att det fortfarande är väldigt lågt grundvatten. Det gör visserligen anläggningsarbetet lättare, men vi behöver några rejäla höstregn för att återställa grundvattennivån i det här området.”
Storparcellförsök
Förutom anläggandet av själva dammen ingår ett storparcellförsök i projektet på Gårdstånga Nygård. Försöket ska innefatta tre olika variabler: med och utan bevattning, med och utan biokol och ett led med gårdens egen fosforgödsling och reducerad mängd fosfor. Försöksparcellerna blir nio meter breda och 250 meter långa för att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda gårdens egna maskiner. Växtföljden är gårdens egen med raps, höstvete, vårsäd – korn eller havre – höstkorn och sockerbetor.
”Vi odlar också en del gräsfrö”, berättade Gustaf. ”
Under flera år odlades gården enligt grundprinciperna i Conservation Agriculture med minimal jordbearbetning och mellangrödor.
”Vi har slopat mellangrödor för tillfället men odlar fortfarande med reducerad jordbearbetning utom till sockerbetorna”, förklarade Gustaf.
Det biokol som ska användas är certifierat enligt European Biochar Certificate, EBC, och kommer från Skånefrö som också är partner i den svenska delen av projektet.
Av Lennart Wikström