Det tog nästan 15 år för EU att slicka såren från det misslyckade försöket med att införa ett markskyddsdirektiv. Men nu har en markstrategi lanserats. Där finns spetsiga saker som en ny markskyddslag men även mjuka saker som gratis jordprov för lantbrukare.
EU-kommissionen har under lång tid bekymrat sig för vad som händer med de europeiska jordarna och hur de mår. Det är bra gjort av EU. Det behövs en överstatlig omtanke i världsdelen Europa där det förstörs 24 kvadratmeter åkermark per sekund.
I södra Europa finns processer som ökenspridning och försaltning. Men det finns även hot som vi i Sverige kan relatera till, som asfaltering och bebyggelse. Och en del av hoten mot markens hälsa står lantbruket självt för, som markpackning. Sammantaget bedömer kommissionen att 70 procent av EU:s mark är i dåligt skick men det gäller då all mark och inte bara åkermark. Markförstöringen beräknas kosta hisnande 500 miljarder kronor årligen i EU.
Inte bara åkermark
Organisatoriskt är den nya markstrategin en del av Green Deal och av Biodiversitetstrategin med målår 2030. Markstrategin är inte bara en strategi för åkermarkens hälsa utan för all mark. Därför finns flera delar som inte berör lantbruket som sanering av mark som förorenats av gamla industrier och översyn av EU:s kemikalielagstiftning.
En del av strategin har väckt särskilt intresse och det är principen att mark behöver få samma lagstiftade skydd från föroreningar som finns för luftkvalitet och för vattenmiljöer som sjöar, vattendrag och grundvatten. Därför planeras att 2023 föreslå en ny lag för skydd av mark.
Nettonoll för markuttag
Om den nya markstrategin med efterföljande markskyddslag skyddar bondens jord från kommunal exploatering kan det vara bra. Till 2050 ska EU och medlemsländerna ha uppnått nettonoll i fråga om uttag av ny mark. Det betyder att om åkermark exploateras ska det i samma utsträckning kompenseras på annat håll.
Men frågan är om en ny markskyddslag på något sätt kommer försöka skydda åkermarken från bonden själv. Så har det blivit med den svenska miljöbalken där lantbrukare ibland nekas att bygga ett bostadshus på egen mark om det anses vara brukningsvärd jordbruksmark. I teorin kan det i en ny markskyddslag ställas krav på att hålla marken bevuxen året om då bar jord under vintern ses som alltmer problematiskt.
Gratis jordprov
Helt naturligt knyter kommissionen ihop markstrategin med sitt pågående initiativ till carbon farming. Kolinlagringen i Europas åkerjord ska öka och kommissionen vill gå med i det globala ”4 per 1000”-initiativet. Det lanserades vid det berömda klimatmötet i Paris 2015 och syftar till att årligen öka kolinnehållet i matjorden med fyra promille vilket hjälper till att nå 2-graders målet.
En intressant del i markstrategin är att kommissionen ska hjälpa medlemsländerna komma igång med kostnadsfria jordanalyser för lantbrukare. Det finns ännu inga detaljer kring det men det är inspirerat av det franska nationella systemet BDAT där det årligen tas cirka 250 000 jordprover.
Av Markus Hoffmann