Exporten tappar

Utveckling av import (röd) och export (gul) av livsmedel och jordbruksprodukter 2008–2017 med utvecklingen av livsmedelsförsäljningen (blå) som jämförelse.

Exporten av svenska livsmedel uppgick förra året till 83,7 miljarder kronor, en ökning med en miljard eller 1,1 procent från året innan. Samtidigt ökade importen med närmare tre miljarder eller 2,1 procent till 144,6 miljarder.
I dessa siffror ligger den märkliga vidareexporten av norsk fisk, som utgör cirka 30 procent av importen och 43 procent av exporten. Dessa siffror bort­räknade så uppgick exporten till 47,9 miljarder och importen till 102,2 miljarder.

Spannmål central för exporten
De högsta exportvärdena vid sidan av fisk, skal- och blötdjur är fortfarande det som klassas som diverse livsmedel, det vill säga främst havrekakor och andra livsmedel med lång hållbarhet. Den exporten uppgick till cirka
9 miljarder och utgjorde en femte­del av den ”riktiga exporten”.
Hack i häl på kakorna och kexen kommer spannmål och spannmålsprodukter som vi exporterade till ett värde av åtta miljarder eller ganska exakt en sjättedel av exporten. På tredje plats kommer drycker – till stor del också en spannmålsprodukt, eftersom där bakom döljer sig Absolut till ett värde av cirka sex miljarder. (The Absolut Company korades också till årets exportföretag vid Livsmedelsföretagens Matens dag i början av maj.)
På importsidan dominerar införsel av frukt och grönt med knappt 24 miljarder eller en fjärdedel om fisken räknas bort. Därefter kommer kött och köttprodukter med 13 miljarder eller cirka 13 procent.

Importandelen ökar
Sedan lanserandet av livsmedels­strategin Matlandet Sverige 2008, där ett av de uttalade målen var att öka exporten av svenska livsmedel har exporten ökat med 77 procent, medan importen ökat med 65 procent. Både export och import har ökat väsentligt mer än värdet av försäljningen av livsmedel i butik, som bara ökade med 31 procent mellan 2008 och 2016 (tillförlitlig statistik för 2017 finns ännu inte tillgänglig).
Att importen växer snabbare än konsumtionen innebär att andelen
inhemskt producerat minskar. En stor andel av importen har gått till måltidsindustrin som under samma tid vuxit betydligt snabbare än dagligvaruhandeln, som är den del av livsmedels­konsumtionen som redovisas i Jordbruksverkets statistik.
Handelsnettot, skillnaden mellan import och export av livsmedel och jordbruks­produkter, har ökat med knappt 20 miljarder eller 50 procent under samma tid.
Trots de höga ambitionerna med den nya livsmedelsstrategin om ökad livsmedelsproduktion och ökad export har utvecklingen där exporten ökat mer än importen stannat av sedan 2014 och handelsunderskottet ökat snabbare än åren innan.

Lennart Wikström
(Källa: Jordbruksverket)