
Blygrå rapsvivel och skidgallmygga är radarparet som orsakat stora angrepp i rapsfält i södra Sverige de senaste åren. Tidpunkt, avstånd till fjolårsraps, kringliggande landskap och antal bekämpningar är några av faktorerna som påverkar angreppsgraden.

För att kunna lägga sina ägg är skidgallmyggan i hög grad beroende av den blygrå rapsviveln, som gnager hål på rapsskidan. Det är svårt att säga om angreppsökningen de senaste åren beror på en ökning av skidgallmyggan, rapsviveln eller båda. I ett projekt vid SLU Alnarp har en inventering gjorts av skador som orsakats av skidgallmyggan på rapsskidor i relation till den lokala förekomsten av rapsvivel.
Viveln påverkar
I studien inkluderades också en rad andra faktorer som kan påverka angreppsgraden, som andel fjolårsraps inom en till fyra kilometer, landskapskomplexitet inom en till fyra kilometer, avstånd till föregående års rapsfält, gulskålfångster av vivlar och antal bekämpningar.
Två inventeringar gjordes i 19 utspridda fält, både i fältkant och 20 meter in i fältet, i juni under skidornas tidiga utvecklingsfas samt i juli när skidorna är fullbildade och under mognad. Förekomsten av rapsvivel bestämdes med hjälp av gulskålar och klisterskivor.
Mattias Larsson, forskare vid SLU är en av dem som arbetat med projektet.
”Det finns ett direkt samband mellan förekomsten av vivlar och angrepp av skidgallmygga, speciellt i fältkant”, säger han.
Närhet till rapsfält
Resultaten visar också att samtliga faktorer tillsammans ger signifikant korrelation med tidiga skador i fältkant samt sena skador både i fältkant och inne i fältet. Den faktor som enligt studien har störst påverkan är dock närliggande rapsfält under fjolåret. Att angreppen ökat de senaste åren kan alltså vara till stor del ett resultat utav en ökad höstrapsodling. Kortare avstånd mellan rapsfälten gynnar skidgallmyggan eftersom den är en dålig flygare och endast klarar kortare avstånd.
”Det verkar som att det är andelen raps inom nära avstånd som påverkar förekomsten av skidgallmygga och komplexiteten i landskapet. Det vill säga hur vegetationen ser ut på längre avstånd spelar roll för vivelns förekomst”, säger Mattias Larsson. ”Däremot behövs det fler studier för att bekräfta resultaten.”
Av Elin Laxmar