Markpackning minskar skördarna, försvårar odlingen, försämrar växtnäringsutnyttjandet och kostar i förlängningen pengar.
En fråga som är självklar för alla, men sällan placerad tillräckligt högt på agendan.
”Jag uppskattar att däck- och maskinfirmor uppmärksammat frågan”, säger Marie Lundberg, Hushållningssällskapet Nyköping.
Marie Lundberg är rådgivningsexpert inom Greppa Näringen och har arbetat med deras rådgivningsmodul om markpackning i drygt tio år. Hon välkomnar maskinbranschens ökade intresse för markpackningsproblematiken.
”För ungefär fem år sedan hände något och allt fler företag började presentera däck och maskiner som ska minska risken för markpackning. Det förstärker insikten om hur viktig frågan är”, konstaterar hon och jämför med droppen som till slut urholkar stenen.
”När säljarna kommer ut och talar med lantbruksföretagen om markpackning, blir det ytterligare en motivation att ta tag i problemet”, hoppas hon.
Markpackning är inget nytt begrepp, men ändå finns flera kunskapsluckor att fylla. Både bland forskare, rådgivare och lantbrukare. Att fler aktörer tar upp frågan bör alltså vara av godo.
”Jag önskar till exempel att det forskas på strukturskador på kapillärjordar. Hittills har alla SLU:s försök legat på slättbygder i Skåne, Östergötland och Uppland. Deras lerjordar har helt andra egenskaper än mo- och mjälajordarna i mellanbygderna.”
Utvärdera Gårdens status
Att ett lägre däckstryck är bra och att körning i blöta fält är dåligt är nog de flesta fullt på det klara över. Men frågan om markpackning är, som Marie antyder när hon efterfrågar mer forskning om kapillärjordar, mer komplicerad än så. Ett sätt att få hjälp att utvärdera gårdens status är att vända sig till Greppa Näringen.
Greppa erbjuder sedan 2002 kostnadsfri rådgivning och hela 1924 företag har använt sig av möjligheten. Rådgivningen sker enligt en modul som tagits fram inom Greppa specifikt för att belysa alla aspekter kring markpackningsskador. Modulen grundar sig på forskning
både från Sverige och internationella forskningsprojekt.
Ett par huvudsakliga verktyg ingår i arbetsunderlaget. Det första används för att beräkna trycket under ett hjul eller ett band. Genom att ange hjullast, ringtryck, däcksbredd för hjul eller motsvarande parametrar för bandställ erhålls en beräkning av hur trycket fördelar sig i markytan samt hur det fördelar sig vertikalt. Uträkningarna åskådliggörs i tryckdiagram som tydligt visar hur trycket fördelar sig och hur det förändras när till exempel ringtrycket justeras.
Kvardröjande effekter
I det andra verktyget beräknas fyra olika effekter av markpackning. De är effekter på det aktuella årets gröda av återpackning i matjorden efter plöjning, effekter i matjorden som finns kvar efter det att fältet plöjts, effekter av packning i alven samt effekter av körning i växande gröda, främst i vall. Beräkningsverktyget är baserat på fakta insamlad från över 400 försöksår.
För att genomföra beräkningarna krävs omfattande indata. Förutom basuppgifter om areal, gröda, skördevärde och lerhalt krävs även uppgifter om enskilda arbetsmoment och markfuktighet när de utförs. Båda dessa första verktyg är utarbetade av SLU och deras expertis inom markvetenskap.
Ett annat av modulens verktyg är ett resultat av ett internationellt samarbetsprojekt och heter Terranimo. Genom att ange hjullast, ringtryck, lerhalt och markfuktighet ges en uppfattning om hur stor risken är för strukturskador i det aktuella fallet.
Onlandplogar
”Jag brukar inleda ett rådgivningstillfälle med att gå igenom hela maskinparken för fältarbeten. Genom att räkna på viktfördelning och ringtryck går det att peka ut vilka arbetsmoment på gården som innebär en risk.”, berättar Marie Lundberg.
Hennes lista över potentiella skadegörare inleds med plogen och fortsätter med tröskan, gödseltunnan, spannmålsvagnarna, hackvagnarna och slåtterkrossar i butterflykonstellation. Att plogen får ett tidigt omnämnande har främst två orsaker.
”Dels orsakar de packning på vändtegen eftersom mycket vikt förs över till traktorn vid vändningarna. Dessutom går två av traktorns hjul nere i fåran vilket flyttar ner tyngden tjugo centimeter i markprofilen. Jag önskar fler onlandplogar till de svenska lantbruksföretagen.”
Även tunga slåtterkrossekipage borde göras lättare genom att stryka krossfunktionen menar Marie.
”Det är inte alla som verkligen behöver krossa grönmassan”, konstaterar hon.
Större tidsfönster
Som rådgivare möts Marie ofta av frågan om vad markpackning och försämrad markstruktur egentligen kostar för lantbruket. Investeringar är kostsamma och det finns alltid ett behov av att veta när, eller om, de betalar sig. Siffran tio procent som ibland anges som möjligt skördebortfall på grund av markpackningsskador anser hon inte vara tillräckligt underbyggd för att betrakta
som en generell sanning. Endast skördebortfallet är dessutom en alldeles för enkel bild av vilka problem som strukturskador medför.
”Det handlar också mycket om timing, med en bra markstruktur går det att komma ut på fält under en längre period. Under extrema år som i fjol och i år syns det tydligt vilka fält som lider av dålig markstruktur. Där har vi generellt sämre grödor.”
Markavvattning avgörande
Även för dem som idag inte har pengar att göra några större investeringar har Marie råd att ge.
”Eftersträva att aldrig komma över tre ton per hjul, investera i däck som klarar ringtryck under 0,5 bar och jobba för att samla den tunga trafiken i samma spår på fältet där det är möjligt .”
Att tillämpa en sorts CTF-light tror Marie är en riktigt bra idé, speciellt i vallodling.
”Vi tror att vallarna som är långliggande och har ett bra rotsystem är bra för markstrukturen. Men glöm inte att vi kör med tunga gödselekipage och skördar tre, kanske fyra, gånger om året. Körningarna på vallarna börjar redan tidigt på våren och håller på fram till sen höst. Vall är en stor gröda i områden där mo- och mjälajordar dominerar. Dessa jordar har mindre förmåga att reparera packningsskador med hjälp av tjälen och torkan jämfört med lerjordar.”
För den som har pengar att investera är rådet självklart.
”Se till att dräneringen fungerar.
Markavvattning är avgörande och angående kostnaden så är min erfarenhet att de som börjat dränera, de fortsätter för förbättringspotentialen i brukande är stor.”
Av Sofia Barreng