Följ upp och utvärder­a gödslingstrategin

Det sista året har fokus ökat på gödslingsstrategier och högre kvävegivor i höstvete. När nya strategier testas är det viktigt att följa upp och utvärdera dem för att vara säker på att de är motiverade.

Eftersom 2015 inleddes med väl etablerade bestånd som borde ha potential att svara på högre insatser har många lantbrukare testat att lägga mer kväve än vanligt. Genom att i den praktiska odlingen mäta skörden per fält och även ta ut fältprover för proteinbestämning finns det goda förutsättningar att i efterhand utvärdera din strategi. Det är ännu bättre om det på samma fält finns olika gödslingsnivåer där det går att både mäta skörd och ta ut separata proteinprover.
Även om tröskans skördekartering inte skulle vara exakt så ger den ändå relationen i avkastning mellan fält. När all spannmål är såld går det sedan få fram en relativt exakt skörd per fält när man då vet hur många procent fel som tröskan visat. Utan skördekartering går det även att tröska två parallella drag med olika gödslingsstrategier som läggs i separata vagnar och vägs där det finns en lämplig våg.

Årsmån
I de senaste årens gödslingsförsök har det sällan haft någon större betydelse när kvävet lagts till höstvetet. Tidig eller sen giva i olika kombinationer har gett nästan exakt samma skörd. Men i år med sen och kall vår har de tidiga givorna verkat vara positiva för grödorna om man utgår ifrån grödornas färg och utveckling. Även fält som fick gödsel i höstas samt fält med stallgödsel i växtföljden såg bättre ut i våras. Årets gödslingsförsök får utvisa om det ger effekt på avkastningen.
Proteinhalten i spannmål påverkas främst av kvävegödsling och avkastning men årsmånen har också betydelse på andra sätt. Den påverkar kvävetillgången genom att styra mineraliseringen av kväve i marken. Ytterligare ett exempel är att varmt och torrt väder under juli som regel medför högre p­roteinhalter oftast orsakat av att kärnorna inte blir fullmatade utan får en lägre tusenkornvikt.

handtröska, prover
En handtröska kan underlätta att ta ut prover innan skörd.

Proteinhalter
I de gödslingsstegar som genomförts i olika försök under åren mäts både avkastning och proteinhalt. Vid ekonomiskt optimal kvävenivå för fodervete är proteinhalten oftast 10,5–11,5 procent men det är relativt stor skillnad mellan sorter. I förra årets försök med gödslingsstegar i höstvete låg proteinhalten vid optimal ekonomisk gödsling till höstvete för foder på allt från åtta till 13 procent, där skillnaden främst förklaras av olika sorter och försöksplatser.
För att kunna göra en bra utvärdering behöver man utgå ifrån referensmaterial från samma sort. Än så länge finns bara begränsat med material, men för varje år med kvävestegar i enskilda sorter kommer det att bli lättare att relatera till egna proteinhalter.
I förra årets försök höll Mariboss 8,1–9,7 procent (3 försök) i proteinhalt vid ekonomiskt optimal gödsling, Ellvis 11–12,3 och Julius 11,6–13,3 procent (tre försök). Materialet är än så länge litet men dessa tre sorter skulle kunna representera var sin huvudgrupp med lågt, medel och högt målprotein.

Minskade givor till Raps
I årets kraftiga raps har grundrekomendationen varit att hålla ner kvävegivan på våren eftersom plantan redan på hösten hunnit ta upp mycket kväve. Frågan är om den kalla våren egentligen hade krävt mer kväve än vad rapsen teoretiskt behövde utifrån plantans storlek på hösten.
Även med rapsen är det intressant att följa upp analyserna eftersom oljehalten påverkas av kvävegödslingen. Hög oljehalt innebär att fältet troligen har fått för lite kväve i relation till avkastningen. I förra årets försök med gödslingsstegar i höstraps gav ekonomiskt optimal kvävegiva oljehalter på 47–52 procent i vara med 9 procent vattenhalt. Här finns dock en felkälla av att det skiljer mellan år samt att oljehalten blir lägre vid tidig skörd. Det finns även en skillnad mellan sorter men underlaget är tyvärr för litet för att kunna användas i dagsläget.

Egna försök
Enklaste sättet att göra proteinanalyser är att via sina vanliga spannmålsköpare be att få göra extra spannmålsanalyser för att utvärdera egna försök. Alternativt skickar man prover till något av de vanliga analyslabben. För att slippa stressen av att ta ut prover under brinnande skörd så kan det vara intressant att ta ut provet strax innan skörd. Då kan det förenkla om man har tillgång till en handtröska som på några minuter tar ut ett representativt prov. Ta gärna ut prover från olika fält med olika strategier och relatera dem sedan till försöksresultaten och grannar med samma sorter. Då finns chansen att korrekt utvärdera sin gödslingsstrategi.

Av Malin Lovang och Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult