Använd digital teknik när den hjälper dig att spara eller förbättra och försök att sätta dig in i hur den verkligen fungerar. Det är först då du kan dra verklig nytta av den. Det menade Klaas Ane Jellema från Ugerups säteri när han blev intervjuad om digital teknik på Lantbrukets Affärers byggnadsseminarium.
Digitaliseringen tar stora kliv in i lantbrukets vardag. GPS med RTK-precision styr gödsling och sådd, och i vissa fall även sprutan. Möjlighet att registrera och lagra data från varje maskin gör det möjligt att följa upp bränsleekonomi, drifttider och andra faktorer som är viktiga för att få grepp om maskinekonomin.
En lika stor omvandling är på gång inom framför allt mjölkproduktionen, precision livestock farming, PLF. Den innebär att utnyttja redan tillgänglig information från mjölkrobot och sensorer i halsband på djuren. Möjligheten att följa varje enskilt djur skapar helt nya verktyg för förbättrad produktion och djurhälsa.
Tekniken ska hjälpa
Men det handlar om att inte låta den nya tekniken styra, utan använda den där den hjälper dig i ditt eget sätt att leda och styra din produktion.
”Du behöver tillförlitlig och exakt information”, berättade Klaas Ane Jellema, som tillsammans med sin familj driver Ugerups säteri söder om Kristianstad med 400 mjölkande kor.
”För mycket information är värdelöst. Knepet är att i allt flöde få fram just den information du behöver för att göra rätt insatser.”
I mjölkstallet har Klaas sex Lely mjölkningsrobotar med den senaste sensortekniken som ger information om mjölkmängd, mjölktemperatur,
mjölkningstid och ledningstal på mjölken. Tillsammans med Nedap transponders som ger uppgift om ättid, tid för idisslande, rörelser och position i stallet kan den informationen ge signaler om tidiga förändringar på enskilda djur som kan behöva behandling.
Nödvändig och tillräcklig
”I grunden handlar det om att ha tillräckligt med data som kan bearbetas av algoritmer. Dessa är sedan inställda så att vi varje morgon får information om de djur som behöver tittas till. Det viktigaste är att inte få för många djur som egentligen inte behöver åtgärdas – då slutar djurskötaren att lita på systemet. Min erfarenhet är att ju fler parametrar du har som går in i systemet, desto bättre information får du ut ur systemet.”
Klaas menar att med mindre än en minut per djur och dag för tillsyn är det nödvändigt att ha ett tekniskt stöd som kan hjälpa dig att övervaka dina djur och välja ut de som behöver extra omsorg.
”Med den nya tekniken kan vi övervaka djuren på individuell nivå utan att behöva spilla extra tid på djur som uppenbarligen inte behöver tillsyn just vid det tillfället”, förklarade Klaas. ”Det är också bra för personalen som får stöd från extra ögon och öron genom sensorerna.”
Till för att förenkla
”Jag försöker följa en grundläggande princip, det är ’keep it simple’, försök att göra saker och ting så okomplicerat som möjligt. Det gäller även den nya tekniken som ska vara till för att förenkla, inte göra vardagen mer komplicerad.”
”Jag är aldrig rädd för att investera i ny teknik”, sade Klaas. ”Men när jag gör det måste jag själv förstå den fullt ut och veta hur den ska användas i verksamheten. Det kan du inte lämna över till din rådgivare eller leverantör. Hur ska du annars få ut den fulla nyttan av tekniken?”
Klaas menade också att det är viktigt för svenska mjölkproducenter att hänga med.
”Vi jobbar på en internationell marknad och då behöver vi kunna mäta oss mot dem som gör saker bäst. Det är viktigt för både producenter och myndigheter att förstå och att inte försvåra för produktionen och tro att vi kan agera helt på egen hand. Även rådgivarna behöver bli bättre på att anpassa sin rådgivning till de enskilda företagen. Det går inte att ge samma råd till alla”, avslutade Klaas.
Av Lennart Wikström