Svenskt lantbruk fortsätter att brottas med dålig lönsamhet. De som jämför 2018 och 2019 och förmedlar en bild av ”bättre än förra året” gör svenskt lantbruk en genuin otjänst. Statistiken över jordbrukets och trädgårdsnäringens produktionsvärde och nettoöverskott visar en sorglig räcka med förlustår. Om man räknar bort subventionerna var det bara 2017 som det verkligen blev ett överskott. Det uppgick till 158 miljoner kr och ska med en normal företagsekonomisk beräkning räcka till att täcka ersättning till cirka två miljoner timmars eget arbete, ränta på ett eget kapital på 133 miljarder kr – och vinst.
Under de senaste tio åren ligger genomsnittet exklusive EU-stöden enligt jordbruksverkets beräkningar på ett underskott på minus två miljarder per år. Med en ersättning motsvarande kommunals avtal skulle jordbruket behöva närmare sju miljarder ytterligare i ersättning för eget arbete. Räntan på det egna kapitalet skulle behöva bli ytterligare fyra miljarder och med en anspråkslös vinst på fem procent behövs ytterligare 2,5 miljarder. Tillsammans blir det ett underskott på över femton miljarder och även om stöden på motsvarande nio miljarder räknas in är underskottet fortfarande sex miljarder – eller närmare 2 300 kr per hektar.