Frånvaro av logik skapar osäkerhet kring glyfosat

”Det största problemet är den totala frånvaron av logik som skapar stor osäkerhet bland allmänheten”, säger Ulrik Lovang.

Tio eller fem år, förbud eller utfasning? En till synes oändlig trekamp mellan ja, nej och vet inte har präglat debatten kring glyfosatanvändning i EU och lett till osäkerhet och förvirring bland både allmänhet, lantbrukare och beslutsfattare.

I flera omgångar har frågan om glyfosatets vara eller icke vara stötts och blötts i EU:s högkvarter i Bryssel. Den 27 november i år enades till slut EU-länderna i omprövningskommittén om ett femårigt förlängt godkännande av glyfosat, en kompromiss som även Sveriges representanter verkade nöjda med. Vad dessa fem år kommer innebära för den fortsatta användningen återstår att se.

Undermålig hantering
Att glyfosat är ett mycket omdebatterat och upprörande ämne har väl inte gått obemärkt förbi. Dessutom har det blivit till en fråga som gett utrymme för känslor och tyckande istället för vetenskapliga fakta. Ulrik Lovang, rådgivare på Lovanggruppen Lantbrukskonsult menar att hanteringen är undermålig.
”Det är en katastrof att hanteringen av glyfosatfrågan i EU-sammanhang är så förvirrande. Beslut bör tas på vetenskaplig grund. Istället varierar de vetenskapliga slutsatserna och intresseorganisationer och namnunderskrifter får väldigt stor påverkan”, säger Ulrik Lovang.
Något som Ulrik slår ett slag för är transparens i beslutsprocessen. Det har nu EU-kommissionen lovat att ta tag i för att öka insynen i vetenskapliga underlag.
”Det krävs att det visas tydligt hur beslutsprocessen sett ut och vad det är som egentligen har hänt.”

”Det är en katastrof att hanteringen
av glyfosatfrågan i EU-sammanhang är så förvirrande”
Ulrik Lovang, Lovanggruppen

”Våra sammanställningar av förekomst av växtskyddsmedel i Sverige pekar inte ut glyfosat som en problemsubstans i grundvatten”, säger Jenny Kreuger. Foto Julio Gonzalez, SLU

Miljardkostnad
Glyfosat används främst vid bekämpning av kvickrot samt vid vallbrott och dessa åtgärder har kunnat göras även under blöta förhållanden.
”Ett totalförbud skulle kunna kosta svenska lantbrukare stora belopp, kanske i storleksordningen en miljard kronor per år. Under vissa år fungerar det jättebra med mekanisk bearbetning, men under blöta år kan det kosta stora summor genom att effekten av den mekaniska bearbetningen blir dålig”, säger Ulrik Lovang.
Den svenska regeringen vill nu förbjuda privat användning av växtskyddsmedel, något som välkomnas i lantbruksbranschen.
”Den utbildning vi har för användning av sprutmedel i jordbruket i Sverige är bra och noga kontrollerad. Med en minskande restsubstanshalt i vattendrag bidrar lantbruket till en allt mindre påverkan. Det stora problemet ligger hos privata användare utan utbildning samt hos grönyte-, trädgårds- och fastighetsförvaltningsbranschen.”

Bra beslut enligt MP
Stina Bergström är riksdagsledamot och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet för Miljöpartiet.
”Jag tycker att beslutet om en femårig förlängning är bra,” säger hon. ”Förlängda tillstånd för växtskyddsmedel brukar vara på 15 år, men här har parlamentet lyssnat på oron hos allmänheten och dragit ner på förlängningsperioden. Miljöpartiet vill på sikt få till stånd ett totalförbud mot glyfosat och tycker att fem år är en lagom period som ger lantbrukare chansen att fasa ut användningen.”
Hon menar också att utredningen inte varit riktigt transparent och att det i nuläget inte går att säga säkert om ­glyfosat har någon påverkan på ­m­­änniskors hälsa.
”Det är svårt som politiker att säga ja eller nej när forskningsrapporter pekar åt två håll. Men för Miljöpartiet står det klart att glyfosat är miljöfarligt och bör totalförbjudas i framtiden.”

”Det är svårt som politiker att säga ja eller nej när forsknings­rapporter pekar åt två håll”
Stina Bergström (MP), Miljö- och jordbruksutskottet.

”I första skedet vill regeringen förbjuda privatpersoner att använda glyfosat. Att inte ha någon utbildning vid hanteringen är en risk i sig”, menar Stina Bergström. Foto Sveriges Riksdag

Femårig utfasning?
De eventuella kostnader som lantbruket står inför vid ett totalförbud av glyfosat har Stina Bergström inte fått någon information om.
”Det är inga siffor jag har sett”, säger hon. ”Att införa ett total­förbud direkt är ingen bra väg att gå. Men jag tror att med en femårig utfasning av glyfosat har lantbrukarna gott om tid på sig att ställa om till att använda sig av alternativa metoder. Det finns redan idag de som inte använder glyfosat och här gäller det att ta tillvara på varandras erfarenheter.”

EU-klassning
För att reda ut frågor kring glyfosatets giftighet tar vi hjälp av en expert.
Jenny Kreuger är forskningsledare vid Institutionen för vatten och miljö och chef för sektionen för organisk miljökemi och ekotoxikologi vid SLU.
”Glyfosat har av EU klassats som Aquatic Cronic 2 eller ’giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekte­r’. I denna klass finns 21 substanser, inklusive glyfosat, som är godkända för användning i EU”, säger Jenny Kreuger.
”Tittar vi i klassen Aquatic Cronic 1 som innehåller ämnen som anses vara ’mycket giftiga för vattenlevande organismer med långtidseffekter’, så finns det
135 godkända substanser som alltså är mer giftiga än glyfosat när det gäller vattenlevande organismer, men är fortfarande är godkända i EU.”

Minst giftigt
I Sverige är det Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som tar fram bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen, där en del växtskyddsmedel ingår och så även glyfosat.
”I en föreskrift från HaV (HVMFS 2015:4) framgår det att glyfosat är det minst giftiga ämnet som det tagits fram bedömningsgrunder för”, säger Jenny Kreuger.
För att inlandsytvatten ska räknas ha god status får årsmedelvärdet av glyfosat inte överstiga 100 µg/l. Detta kan jämföras med exempelvis ammoniak på 1,0 µg/l och koppar på 0,5 µg/l biotillgängligt.
Glyfosatets giftighet bör alltså inte försummas, men det bör sättas i relation till hur andra ämnen påverkar miljön i våra vattendrag.

Ej problemsubstans
”Till ytvatten kan glyfosat transporteras via dräneringsledningar och i viss mån ytavrinning, på samma sätt som fosfor. Jag håller däremot inte med om de påståenden som säger att glyfosat utgör ett hot mot grundvatten”, menar Jenny Kreuger.
”Generellt så binds glyfosat hårt till markpartiklar, lera och exempelvis järn, vilket gör att den inte alls rör sig på samma sätt som vissa andra växtskyddsmedel i marken. Däremot går det att finna glyfosat i otäta dricksvattenbrunnar, på samma sätt som det där går att hitta förhöjda halter av mikroorganismer. Det betyder att vattnet inte har passerat markprofilen utan tagit ’genvägar’ ner till brunnen. Våra sammanställningar av förekomst av växtskyddsmedel i Sverige pekar inte ut glyfosat som en problemsubstans i grundvatten.”

Av Elin Laxmar