Digitaliseringen i lantbruket går snabbt och inom mjölk och kött har användningen av digitala produktionssystem och beslutsstöd kommit längst. Möjligheten att använda data från gårdssystemet och en förenklad registrering av djuren uppskattas av Fredrik Johansson, mjölkproducent utanför Sjöbo.
Grunden för mig är att jag ska kunna leva på mitt företag och kunna ta ut en lön”, säger Fredrik Johansson, mjölkföretagare strax öster om Sjöbo i Skåne och som varit med som pilotgård när Skånesemin utvecklade och anpassade webplattformen TopCow. ”Det är bara jag som kan påverka det och då krävs lönsamhet. Det gör också att jag använder mig av de hjälpmedel jag kan för att underlätta och effektivisera mitt arbete.”
Jobbar i det tysta
Som de flesta mjölkproducenter har Fredrik tidigare använt sig av Kokontrollen, mycket för de fördelar den haft med provmjölkningen, avelsvärdering och koll på semineringarna. Men med tillgången till ett gårdssystem med stor mängd data och en önskan om en förenklad registrering av djuruppgifter blev det intressant att prova något nytt.
”Min grundsyn är att TopCow är ett system som jobbar i det tysta. Det har också inneburit att jag bara behöver arbeta en tredjedel så mycket med att registrera data och hålla uppgifter aktuella.”
Integrerat
Fördelen för användaren är att plattformen är direkt integrerad med gårdssystemet, något som gör att alla data finns tillgängliga i realtid.
”Det finns mycket information i systemet och jag kan utnyttja mer av det idag än jag gjorde tidigare.”
Dessutom samkörs gårdens uppgifter dagligen med centrala djurdatabasen, vilket innebär att Fredrik slipper ett extra moment, som lätt kan bli fel och där avvikelser kan få allvarliga konsekvenser vid en kontroll.
Ofta lyfts fördelarna med systemet som störst för gårdar med stora besättningar. I så fall är Fredrik ovanlig, eftersom hans besättning ligger på 100 mjölkande kor, som idag är en genomsnittsbesättning.
”Vi har två GEA-robotar idag och faktum är att vi håller på att utöka till det dubbla antalet kor och kommer då att ha tre robotar på 170–180 mjölkande kor.”
Beredd att växa
Arealen är redan anpassad till utökningen och idag brukar Fredrik 210 ha, varav en tredjedel är arrenderad. Utfodringen sker med fullfoder som så här års består av gräs, proteinmix, betfor och lutat korn. Normalt får korna majs, gräs, proteinmix och någon form av spannmål. Som lockfoder i roboten använder Fredrik en blandning med betfor.
Förutsättningarna för utökningen ser bra ut.
”Årets förstaskörd är rekord”, säger Fredrik.
Smidig start
Upplevde du någon tröskel när du började använda systemet?
”För mig gick det väldigt smidigt. Jag hade ju varit med och testat det under utvecklingen och har arbetat med datorn under hela min tid som företagare. Men det är klart att den som tidigare bara arbetat med papper så kan det bli en högre tröskel. Har du bara någon vana vid dator eller smart mobil är det enkelt. Det viktigaste är att du lär dig ditt gårdssystem.”
Fredrik uppskattar också att systemet är anpassningsbart.
”Plattformen är lika i grunden för alla, men om det är någon rapport jag vill få ut och som inte finns i systemet från början kan jag med lite support få fram den. Allt finns online, och en viktig funktion är att det går väldigt lätt att sortera i listor. Det ger en snabb överblick.”
Mer i gårdssystemet
Är det något du saknar?
”Det viktigaste som jag fick ur det system jag använde tidigare var semineringslistan. Det mesta finns ändå i gårdssystemet, som exempelvis sinläggning och kalvningslistor. Med den nya roboten kommer jag att få mer data som fetthalt och celltal, vilket gör mig mindre beroende av provmjölkningen, som kan vara lite bökig rent praktiskt.”
TopCow bygger på en plattform som används av ett stort antal mjölkproducenter i flera länder. Det öppnar för att kunna jämföra sig med andra producenter, både i Sverige och i Europa.
”Jag vet att det är väldigt inne med benchmarking, men jag menar att mjölkproduktionen är alldeles för gårdsspecifik”, säger Fredrik. ”Däremot tror jag på att utveckla systemet med erfa-grupper där lantbrukare kan se mer på plats och lära av varandra. Jag var själv med i en Rikserfa-grupp där vi kunde prata om det mesta. Det lever jag fortfarande på, i synnerhet när det gäller att hantera personal.”
Nöjda kor och medarbetare
Fredrik har idag två anställda som jobbar omväxlande morgon- och kvällspass.
”Det gör att vi kan jobba utan övertid och att jag kunnat välja svensk personal. Goda arbetsvillkor och det faktum att vi arbetar som ett lag gör att jag kan behålla personalen, och det är helt avgörande för att få det att fungera. Det är lite som med korna – om de trivs mjölkar de bättre. Om medarbetarna trivs så stannar de.”
Ser du några förbättringsmöjligheter?
”Jag fick ju vara med och anpassa systemet, så för min del upplever jag inte att det är så mycket som behöver justeras. Data finns där, och det är mer upp till var och en att nyttja den”, avslutar Fredrik.
Av Lennart Wikström