Fyra faktorer för ­framgångsrik omställning

Efterfrågan på ekologiska produkter ökar för varje år. Förra året gick det inte att påbörja nya ekoåtaganden, men i år finns den möjligheten igen. Så frågan är i vilka lägen det kan vara intressant att gå över till denna produktionsform.

Alla företag bör regelbundet göra en genomlysning av sin verksamhet och utvärdera vilka styrkor och svagheter som finns och hur företagets naturliga förutsättningar bäst ska utnyttjas. På samma sätt som vid en start av en annan ny produktionsgren gäller det att skaffa sig kunskap innan övergång till ekologisk produktion. Den kunskapen kan fås via kollegor, ­intresseorganisationer, rådgivare, tidskrifter, certifieringsorgan, kurser med flera.
Det skadar inte att helt enkelt göra en utbildningsplan för att snabbt skaffa sig så mycket information som ­möjligt. Men basen är den samma som i ­konventionell odling, det vill säja ren grundläggande biologi.

Krävs växtnäring
För att lyckas med en övergång till ­ekologisk produktion så krävs några ­viktiga förutsättningar:

  • Intresse och fokus på växtodlingen
  • Tillgång till växtnäring
  • Avsättning för vall
  • Jordar utan allvarliga problemogräs

I dagsläget är tillgången på växt­näring den största begränsningen. Men nu ökar tillgången på flytgödsel från biogas­produktion på flera platser i ­landet. Biogasgödseln kommer bli en viktig växtnäringskälla med tanke på hur dyra andra typer av ekologiska kvävegödselmedel blivit. Fram till för några år sedan kostade till exempel kvävet i pelleterade ekogödsel ca 25 kr/kg N medan det nu kostar 35–40 kr/kg N. Vid en kvävegiva på 50 kg per hektar innebär det en merkostnad på 750 kr/ha mot tidigare.

Ogräs sällan problemet
Den viktigaste åtgärden mot ogräs är en bra gröda samt en aktiv och ­varierad växtföljd med vall, höst- och vårsäd. Dessutom krävs flexibilitet och att vara beredd på att kasta om i växtföljden, ­lägga in trädor eller vallar om det uppstår problem. Det är även en stor fördel om det finns beredskap för manuellt arbete med att till exempel rycka tistel.
Vid starten av ekoodling behövs egentligen inga speciella maskin­investeringar förutom tillgång till en ogräsharv. De besvärligaste ogräsen är flyghavre och åkerven eftersom de är svåra att utrota, men de går att hantera med rätt grödor. Rotogräs som tistel och kvickrot är allvarliga men går med rätt bearbetningar och växtföljd hantera bra.

Ekonomi
Vid en jämförelse mellan en ekologisk och en konventionell spannmålsgröda har ekogrödan de sista tio åren alltid uppnått en högre lönsamhet. Men ­eftersom det i den ekologiska växtföljden krävs vallar och eventuellt även trädor med låg lönsamhet så är det viktigt att i kalkylarbetet jämföra en ekologisk och en konventionell växtföljd.
En viktig del av intäkterna är de ­ekologiska stöden vilket innebär en ­politisk risk. Under den kommande femårs­perioden verkar dock stöd­nivåerna ligga på ungefär samma nivå som tidigare. När det gäller de ­ekologiska prisnivåerna på spannmål så följer de intressant nog svängningarna på de konventionella priserna, trots att det är två helt olika marknader, den ena med underskott den andra med överskott.

Utsädesodling
Om ekoodlingen ska starta på våren så är huvudalternativet att försöka få en utsädesodling av en vårgröda. Då uppnås fullt ekopris på skörden även om den är under karens. Men observera att om en utsädesodling av en förstaårs karensgröda blir underkänd så går skörden bara att sälja som konventionell.
Som alternativ till att gå in i ­åtagande redan till våren kan det istället odlas konventionellt under våren och ­sommaren och först i juli anmäls fälten till karens. Då kan en höstsådd gröda till hösten året efter tröskas som en ­andraårs karensgröda vilket går att sälja på öppna marknaden. Därmed uppnås en enkel övergång mellan konventionell och ekologisk odling där det inte tappas skörd i den sista konventionella grödan och samtidigt uppnås nästan fullt ekopris i den första ekogrödan.
Ytterligare en fördel med att gå in i karens i juli är att det då går att så en ekologisk höstraps för human­konsumtion efter två år när karenskravet på 24 månader från karensstart till sådd av raps är uppfyllt.

Egen djurproduktion
För den växtodlare som är intresserad av djurproduktion kan en ekologisk djurhållning vara ett alternativ för att i något mindre skala uppnå en lönsam djur­hållning. Fördelen med att starta upp både ekologisk växtodling och djurhållning samtidigt är att lättare kunna utnyttja sitt eget karensfoder. Men annars kan det ofta vara bra att först lägga om växtodlingen för att lära sig det systemet innan en djurproduktion startas upp.
Utan egna djur kan det i många samman­hang vara intressant med samarbeten med andra producenter för att till exempel få tag på stallgödsel. Finns inte eget behov av vallfoder behövs någon samarbetspart som är intresserad av att köpa slåttervall eller frövallsåterväxt.
Under karensåren är det en fördel att knyta kontakt med någon djur­producent som kan använda karensgrödan i sin foderstat.

Av Ulrik Lovang och Anna Larsson, Lovang Lantbrukskonsult