I diskussionen kring glyfosats vara eller icke vara har tonen länge varit uppgiven, och från forskarnas sida har det handlat om att lösa problemen som uppstår när substansen tas bort. Visserligen kan det vara en plan B, men för lantbruket måste grundplanen vara att sträva efter att få behålla den enda i princip helt riskfria totalherbiciden. I alla fall så länge det inte finns något lika bra eller bättre alternativ.
Välkommen utredning
Därför är det välkommet att Jordbruksverket, mycket tack vara Växtskyddsrådets arbete, arbetat fram en konsekvensanalys av vad det skulle innebära för svenskt lantbruk om glyfosat inte längre får användas.
Som modell har utredarna använt fem typgårdar, två rena växtodlingsgårdar i Götalands och Svealands slättbygder med 500 ha vardera, en 200-hektars växtodlingsgård i Skåne med specialgrödor, en djurgård på 200 ha i södra Sverige med vall och majs, en motsvarande gård i norra Sverige med endast vall och en gård med vall och vårsäd på 100 ha.
I beräkningarna ingår maskin- och arbetskostnader för jordbearbetning, sådd och bekämpning, preparatåtgång och -kostnader, utsläpp av klimatgaser och känslighetsanalys på skörd.
Från 530 till 1200 kr/ha
För de stora spannmålsgårdarna i norra Götalands och Svealands slättbygder medför ett slopande av glyfosat ökade kostnader med i genomsnitt 220 kr per hektar. Dessutom minskar skörden med uppskattningsvis tre procent eller 310 kr per hektar, alltså en sammanlagd kostnad på 530 kr per hektar.
Den skånska växtodlingsgården med specialgrödor får en kostnadsökning på 340 kr per hektar och en minskad avkastning på 400 kr per hektar, sammanlagt 740 kr per hektar.
För vallgårdarna blir bilden något mer komplicerad, eftersom de förutom ett mindre skördebortfall i spannmål dessutom får en läglighetseffekt i form av en förlorad vallskörd. För vall- och majsgården innebär det en total kostnad på 1 000 kr jämnt per hektar, för vallgården i norr på 1 195 kr per hektar och för gården med vall och vårsäd på 1 200 kr per hektar.
Följdeffekter
En konsekvens som inte finns med i Jordbruksverkets utredning är att tillgång till en totalherbicid är en förutsättning för en successiv övergång till en mer hållbar växtodling med reducerad eller till och med minimerad jordbearbetning och stort inslag av mellangrödor.
Utredningen framhåller dessutom att utebliven bekämpning med totalherbicid kan få långsiktiga konsekvenser för ogräs som annars är mycket svårbekämpade och som visar tendenser at utveckla resistens mot andra herbicider, som kvickrot, tistel, renkavle och andra.
Slutsatsen är i alla fall att om kostnaden i genomsnitt hamnar någonstans omkring 750 kr per hektar skulle enligt Jordbruksverkets utredning ett förbud mot glyfosat kosta närmare två miljarder kronor om året.
Kemikalieinspektionen gör också en utredning av glyfosats framtid, och myndighetens agerande inom EU kommer att få konsekvenser för svenskt lantbruk. Det är bara att hoppas att handläggarna på KemI tar till sig innehållet i Jordbruksverkets utredning. De kan i alla fall inte skylla på att de inte känner till den, Kemikalieinspektionen sitter som bekant med i Växtskyddsrådet, och så vitt är känt deltar i rådets möten.
Av Lennart Wikström