”GMO-friheten kostar 20 öre per liter”

GMO-friheten är ett ämne där ingen riktigt vill släppa sin position.

Varken mejerier eller foderfirmor. När Arla försökte göra förändringar gick de på pumpen. Nu lanserar gotländska bönder ett annat upplägg.

GMO-friheten är en het potatis. Sedan LRF Mjölk för två år sedan valde att ta bort det branschgemen­samma kravet på GMO-fri soja har GMO-frihetens vara eller inte vara befunnit sig i någon form av vacuum. I samband med beslutet att skippa det gemensamma kravet valde mejeriern­a istället att individuellt fortsätta med kravet. Den enda skillnaden för l­everantörerna är att kritik och frågor nu inte har någon given mottagare. LRF Mjölk hänvisar till mejerierna, som i sin tur antingen inte säger något alls eller hänvisar till ”marknaden”.
Undantaget är Gefleorten som helt och hållet förbjudit soja i foderstaterna ute på gårdarna. I sin marknadsföring tryckte Gefleorten initialt hårt på k­opplingen mellan soja i mjölkproduktion och regnskogsskövling. Att ett annars ganska lättstött Arla inte reagerade mot detta tjuvnyp får anses spegla mejeribranschens beröringsskräck i sojafrågan. Agerandet var som bekant annorlunda mot exempelvis Emå­mejeriets ”Vi mjölkar kor. Inte bönder”.

Foderfirmorna knorrade
I början av året rullade Arla så ut en ny modell för att ersätta sina leveran­törer för GMO-friheten. Modellen gick ut på att foderfirmorna skulle r­apportera hur mycket soja varje lantbrukare köpt och att Arla sedan skulle ersätta de bönder som faktiskt hade en mer­kostnad. Foderföretagen knorrad­e dock rejält och till slut drog Arla t­illbaka sitt förslag.
I den officiella kritiken framhöll foderfirmorna att Arla i princip tagit dem på sängen och att de hade u­ppskattat att få vara med i processen. Foderfirmorna har dock varit med, om än i varierande omfattning. Det är främst de små firmorna som inte varit så delaktiga. Arla har under vägens gång haft mest dialog med Lantmännen.

Mats Ekström är en av de som lanserar en ny modell för att ersätta GMO-friheten.

Ej bemött kritiken
Lantmännen-företrädare har även haft dragningar inför den svenska delen av Arlas representantskap. Dialogen med Svenska Foder har varit lite mindr­e, och ännu mindre med de andra foderfirmorna.
Att Arla inte bemött kritiken och påpekat de kontakter som faktiskt förekommit torde till viss del bero på att föreningen efter bland annat SVT:s Uppdrag granskning varit alltför sargad. Arlas medlemschef Peter Kofoed påpekar även att Arla absolut inte vill göra sig ovän med foderfirmorna.
”De är nödvändiga i processen för att hitta en annan ersättningsmodell”, poängterar han.

Mer rättvis modell
Peter Kofoed ser det som naturligt att Arla mest bollat sina idéer med de större foderfirmorna.
”Det är ju inte förrän vi har något konkret som vi har något att presentera”, konstaterar han.
Då Arlas förslag för ny ersättnings­modell lagts på is tittar föreningen nu på andra alternativ.
”Vi fortsätter fundera på hur vi kan lösa betalningen för GMO-friheten så att det blir en mer rättvis modell. Någon konkret tidpunkt för när detta kan presenteras kan jag inte ge”, säger Peter Kofoed.

Lägre ersättning
Frågan är om det blir lättare eller svårare för Arla att göra förändringar av sin ersättning efter att ersättningsnivån reviderats. Den frågan får anses som öppen. Idag tillämpar alla föreningar med krav på GMO-frihet samma modell. Den totala åtgången av soja i Sverige multipliceras med premien för GMO-fri soja och divideras med invägd volym.
Då både premie och användning minskar torde således även ersättningen minska. Ersättningen är idag 2,7 öre per liter mjölk men skulle med dagens siffror landa på runt 1,7 öre per liter. Något som rimligtvis inte faller i god jord hos pressade mjölkbönder.
En av anledningarna till den minskade sojaåtgången är att foderfirmorna, påhejade av vissa rådgivare i mjölkkrisens spår, använder mindre högvärdigt protein och mer aminosyror och urea. Ett upplägg som har sina nackdelar. Framförallt i östra delen av Sverige.

Mats Ekström menar att om Arla börjar med att ersätta ren soja komme­r foderföretagen bli tvungna att släppa ifrån sig recepten.

20 öre per liter
Arlaleverantörer på Gotland har således också börjat prata om en annan ersättningsmodell. Då vissa lantbrukare knorrade över att bli att bli av med ersättningen för GMO-fri soja utan att använda soja föreslår bland annat mjölkbonden och representantskapsledamoten Mats Ekström att dessa 2,7 ören ska vara kvar till de som vill. Liksom att de som utfodrar med soja skickar sina fakturor till Arla som ersätter merkostnaden.
Det är då inte några fåtal öre det handlar om. När Mats räknar på vad GMO-friheten kostar landar han på runt 20 öre per liter.
”I en foderstat med övervägande majs och högmjölkande kor går det åt 200 gram proteinfoder per kilo mjölk. Låt vara att inte allt inte är ren soja men det sätter likväl nivån för optimeringarna”, konstaterar han.

Vill ha samma spelregler
Med en premie för GMO-friheten om 70 öre blir den direkta kostnaden då 14 öre per liter mjölk. Mats adderar sedan kostnader för bland annat bristande konkurrens bland foderimportörerna samt salmonellafrihet, som ska ge dyrare soja och därmed dyrare foder.
”Vi har ett internationellt mjölkpris. Då måste vi ha internationella spelregler. Nuvarande system bryter mot Arlas likabehandlingsprincip och det vet hela Arla”, förklarar Mats.
”Det är i princip samma lösning som Arla försökte med foderindustrin, fast bakvänd”, fortsätter han.
En möjlig svaghet han dock ser är att foderföretagen måste släppa ifrån sig sina recept. Något han inte tror är särskilt populärt.
”Å andra sidan är den väldigt lätt att genomföra om vi börjar med ren soja”, resonerar han.

Hela branschen vinner
Den konsekvens Mats ser är att lantbrukarna kommer att sluta köpa pelleterat foder till förmån för ren soja, såvida foderfirmorna inte delar med sig av sojaandelen även i pelleterat foder. Med en förhoppningsvis bättre fungerande och mer transparent fodermarknad anser Mats att hela den svenska mjölkproduktionen vinner på ett sådant upplägg. Även om mjölkbältet med minst proteinrikt grovfoder vinner mer. Han medger dock att foderindustrin kan förlora intäkter på pelleteringen om ren soja blir konkurrenskraftig.
”Antingen tappar de pelletering på grund av en mer transparent sojamarknad eller så tappar de pelleteringsuppdrag på grund av en minskande mjölkproduktion. Jag kan inte bedöma vad som kostar dem mest. Men jag kan bedöma vad som kostar oss bönder mest”, avslutar han.

Av Per-Ola Olsson