Den milda vintern innebär att vi även i år har väl utvecklade höstgrödor med bra bestånd. Nu gäller det att sköta grödan så att den får möjlighet att leverera en hög skörd.
De år vi har tunna bestånd på våren beroende på sen sådd eller tidig vinter är det svårt att uppnå toppskördar. Men vissa år kan det ändå inträffa, om våren blir extremt gynnsam. De år vi har vinterskador i form av svampangrepp, vattenskador eller isbrännor är förutsättningarna för riktigt hög skörd borta redan på våren. När vi har täta oskadade bestånd finns det en större chans att uppnå en hög skörd, men det gäller att väderleken är gynnsam med lagom temperatur och nederbörd även under vår och sommar.
Vi kan aldrig i förväg veta exakt vilket bestånd som är bäst att ha inför den kommande säsongen men helt klart är att det är bättre om alla plantor överlever vintern oskadade. Men i år finns även fält som nu har för många plantor och skott.
Vad viktigast?
Trots allt innebär ett tätare bestånd att det finns mer att jobba med i form av gödsling, bekämpning och stråstärkning. I år har vi många fält med optimalt plantantal, så förutsättningarna till mycket hög skörd finns! Då är det rätt att satsa så länge förutsättningarna kvarstår.
Tillräckligt hög kvävegödsling och även lite senare kvävekompletteringar för att gynna utvecklingen av småax är troligen den viktigaste faktorn för att uppnå den höga skörden. Ju senare vi gödslar, desto mer information har vi vid gödslingstillfället om hur vädret har varit. En sen komplettering av kväve kan göras fram till mitten av axgången.
Som riktvärde kan man räkna med att till vete utan proteinbetalning går det åt 20–22 kg N/ha/ton skörd. Men mineraliseringen är väldigt olika på olika jordar, så det gäller att känna sin jord och gärna använda hjälpmedel som N-Sensor och kvävemätare. Nollrutor när det gäller kväve är i detta sammanhang mycket intressanta för att se när och hur mycket kväve som marken levererar.
Stråstärkning
En stråförkortning är en försäkring mot liggsäd. Ju tätare grödan är, desto svagare är stråna. Det är också stora sortskillnader vad gäller stråstyrka. I år har vi möjlighet att köra stråstärkning vid flera tillfällen i och med registreringen av Moddus Start. Tidigare har vi stråstärkt relativt sent i grödans utveckling med Terpal eller Moddus M.
Den nya Moddus Start är tillåten att använda redan från stadie 25, det vill säga slutet av bestockningen, och ska enligt det begränsade försöksmaterialet även kunna ha effekt på rotutvecklingen. Men innan det fullt ut går att lita på produktens roteffekter krävs mer svenskt försöksunderlag.
Svampbekämpning
Bland svamparna gäller det att främst hålla koll på gulrost och svartpricksjuka. Gulrosten uppträder relativt sortspecifikt, att odla de mest känsliga sorterna som till exempel Cumulus och Kranich är oftast en utmaning som gränsar till dumhet. Det finns flera olika raser av svampen och känsligheten för bekämpning förändras mellan åren. Det gäller därför att vara observant så att effektiva bekämpningar kan genomföras tidigt. Om svampen däremot får fäste och kan härja fritt får vi mycket stora skördesänkningar.
Svartpricksjukan är svårare att hålla koll på. Bästa sättet är att följa väderleken eftersom svampen gynnas av antalet regndagar. Normalt uppnås goda effekter med 1–2 behandlingar, men eftersom vi i Sverige har ett så begränsat antal preparat så finns en oro för resistens och att effekterna av tillgängliga preparat därmed ska klinga av.
Andra svampar som förekommer mer sällan och bara enstaka år har en betydande ekonomiska betydelse är mjöldagg och brunrost.
Våga testa gränser
För att kunna anpassa åtgärderna och maximera skörden gäller det att följa grödan och väderleken under året. Nederbörden påverkar både vattentillgången för grödan, vilket oftast är den enskilda faktor som påverkar skörden mest, och angreppstrycket av svamp.
Ett sätt att lära sig mer om sin gröda och sina jordar är att testa gränserna.
I detta sammanhang kan Lantmannens vetetävling väcka lite inspiration även om det i praktisk odling måste finnas en rimlig ekonomi i de åtgärder som sätts in. På något fält eller delar av stora fält är det intressant att köra extra med kväve och bekämpningar och därefter verkligen noga följa grödans utveckling. Om det är för svårt att tröska separata drag så kan en handtröska vara intressant för att kunna titta på tusenkornvikt, proteinhalt och avkastning.
Har ni ett bra fält så testa lite extra med alla åtgärder där, och glöm inte att anmäla fältet senast en månad innan skörd till Guinness rekordbok om det ser riktigt bra ut.
Av Per Axelsson och Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult