Den pågående handelsgödsel och växtskydds-medels-skatteutredningen – Homs – rymmer flera inbyggda målkonflikter. Detta blir särskilt tydligt eftersom den har som dold agenda att lätta på pålagorna för ekologiskt lantbruk.
Regeringen har beslutat att utreda en eventuellt återinförd handelsgödselskatt samt hur skatten på bekämpningsmedel kan förnyas. Utredningens namn har kommit att förkortas Homs.
Enligt flera av de personer Lantbrukets Affärers varit i kontakt med är utredningen i praktiken initierad av Naturskyddsföreningen, efter att Riksdagen stått som värd för lobby-organisationens hearing i ämnet.
Även om det formellt är regeringen som gett direktiven till utredaren och Naturskyddsföreningen inte kan dra igång statliga utredningar, ligger uppgifterna ändå väl i linje med tidigare konstaterade öppna skott mellan miljöorganisationer och departement.
Förorenaren ska betala
Regeringen pekar i direktivet till utredaren på vikten av att minska övergödningen och det rimliga i att förorenaren betalar för sig.
Lantbrukets Affärer har därför ställt frågan till Finansdepartementet om regeringen är öppen för att införa miljö-skatt på ekologiskt lantbruk, samt om den är beredd att stryka ekostöden. Då regeringen bara några timmar efter att frågan ställts aviserar mål om att 30 procent av arealen till år 2030 ska omställd till ekoodling samt att 60 procent av vad det allmänna köper vid samma tidpunkt ska vara ekologiskt, får det anses som troligt att regeringen inte avser att låta förorenaren betala. I alla fall inte om förorenaren är ekologiskt lantbruk.
Finansdepartementet svarade dock med att frågan är under utredning.
Fördel eko
Även när det gäller skatten på växtskyddsmedel får ekologiskt sitta i framsätet. Skatten har sedan den infördes handlat om kronor per kilo aktiv substans. Idag är det 34 kronor per kilo.
Regeringen resonerar nu om vad de ser som önskvärda förändringar. Då skatten grundas i kronor per kilo premieras preparat som används i låga doser, något som idag kännetecknar många av de moderna kemiska växtskyddsmedlen.
Samtidigt beläggs preparat som används i hög dos, exempelvis såpa, med desto högre skatt. Detta anses belasta ekoodlingen. Därför övervägs någon form av riskbedömning istället, en modell som antas öka skatten på kemiskt växtskydd och sänka den för högdospreparat som såpa och rapsolja.
Rörigt om växtnäring
Regeringen tittar även på danska och holländska modeller för att höja kväveeffektivteten utan att beakta att svenskt lantbruk har högre kväveeffektivitet än dessa två länder. Svenska lantbrukare har faktiskt högst kväveeffektivitet i hela OECD.
I underlaget till utredningen klumpas kväveskatt och kadmiumskatt ihop till gödselskatt. Detta trots att kadmiumet som bekant följer med fosforn – inte kvävet.
Det ska dock påpekas att ett av regerings-partierna i sin argumentation för att få till stånd denna utredning, och i förlängningen nya och höjda skatter, har ännu svårare att hålla isär de olika ämnena. Det ska även påpekas att de fosforprodukter svenska lantbrukare idag använder i ett internationellt perspektiv innehåller väldigt små mängder kadmium.
Fler höstgrödor
Att återinföra en kväveskatt med miljö-målsmotiv är egentligen felaktigt. Det saknas i praktiken belägg för att en skatt minskar kväveläckage. Tillgänglig stati-stik visar att under de år 1984 till 2010 som svenska bönder betalade kväveskatt hade denna ingen påverkan på användningen. Försäljningen gick till och med ner efter att skatten avskaffats.
Naturskyddsföreningen har påpekat att försäljningen ökat igen. Ökningen korrelerar emellertid tämligen väl med den ökande andelen höstsådda grödor. Med tanke på den högre kväveeffektivitet som höstgrödor har talar detta snarare för att kväveeffektiviteten ökat ytterligare.
Bryter mot generationsmålet
Mot denna bakgrund kan en kväveskatt inte antas ge några mätbara miljöfördelar, utan försämrar endast svenska lantbrukares konkurrenskraft, något som skulle stå i strid med förslaget till livsmedelsstrategi och i förlängningen innebära att produktion flyttar utomlands. Med tanke på att produktionen hamnar i länder med sämre kväveeffektivitet innebär det att Sverige exporterar miljöproblem, något som varken är i enlighet med riksdagens direktiv till miljömålsmyndigheterna eller med generationsmålet.
Den pågående utredningen ska vara klar senast 31 december i år. Lantbrukets Affärer kommer att fortsätta att bevaka ärendet.
Av Per-Ola Olsson