Greppa kolet

Ledaren Oktober 2021

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser uppgick 2019 till motsvarande 51 miljoner ton koldioxid. Om vi räknar bort det som binds i växande skog blir nettot motsvarande 16,2 miljoner ton koldioxid. Omräknat till rent kol blir det 4,12 ton.

I en nyligen publicerad rapport från KSLA har Gunnar Rundgren, kanske mest känd för att ha varit med och startat Krav, gjort en omfattande och så vitt känt en unik sammanställning av den nationella kolcykeln för livsmedelssystemet Sverige. Enligt Gunnars beräkningar binder lantbruksgrödor och betesmarker varje år in 21 miljoner ton kol, det vill säga nästan fem gånger mer än landets nettoutsläpp och över 50 procent mer än vad vi totalt släpper ut enligt Naturvårdsverkets nationella räkenskaper.

Ingen bov i dramat
Av det kol som bundits in genom fotosyntesen lämnar sex miljoner ton eller ungefär 30 procent åkern främst i form av vall och spannmål för att bli mat och foder. I slutändan konsumerar vi livsmedel motsvarande ungefär en miljon ton kol, varav mer än hälften är importerat. Ungefär två miljoner ton återförs till åkermarken i form av stallgödsel, slam och andra organiska restprodukter. Mot bakgrund av detta är det svårt att beskriva jordbruket som en bov i klimatdramat.

Genom att ta vara på fotosyntesen skapar jordbruket potential för att i princip kompensera för de sammanlagda svenska nettoutsläppen av klimatgaser

IPCC är mer nyanserad
Faktum är att även IPCC är betydligt mer nyanserad än vad som framkommer i media. En snabb sökning i den senaste IPCC-rapporten som kom i augusti visar också att jordbruket visserligen belastas med utsläpp av metan från djurhållningen, lustgas från kvävegödslad åkermark och koldioxid från nedbrytning av mull i organogena jordar. Men den visar även att jordbruket i minst lika hög grad är drabbat av klimatförändringar och är en möjliggörare av olika lösningar i klimatfrågan, inte minst när det gäller inlagring av markkol.

Professor Thomas Kätterer, SLU, har visat att mullhalten ökat i svensk åkermark med i genomsnitt 0,65 miljoner ton kol per år de senaste 30 åren. Det motsvarar 15 procent av de årliga nettoutsläppen men det ingår inte i beräkningarna av den nationella kolbalansen.

Vallens stora potential
Idag odlas svensk vall tämligen extensivt och ger i genomsnitt ungefär halva skörden jämfört med vad en optimalt brukad vall ger, det vill säga knappt fem ton ts jämfört med cirka tio ton. Det innebär att vi skulle kunna fördubbla vallskördarna och därmed binda in ytterligare två miljoner ton kol, som skulle kunna användas till att ersätta fossila bränslen och råvaror samt därmed minska utsläppen med motsvarande.

Vallen kan också användas som en viktig proteinkälla och minska behovet av importerat proteinfoder, något som minskar utsläpp av klimatgaser på annat håll. Fast det ingår inte heller i de nationella svenska beräkningarna.

Minska svinnet
Dessutom finns det många led i kedjan från jord till bord, där varje led kan effektivisera sin kolhushållning genom minskat svinn och förbättrat resursutnyttjande, från djurhållning till minskat svinn i butik och hushåll.

Vi kan alltså konstatera att jordbruket genom att ta vara på fotosyntesen skapar potential för att i princip kompensera för de sammanlagda svenska nettoutsläppen av klimatgaser. Vi konstaterar också att jordbruket visserligen i sin hantering skulle kunna minska den mängd inbundet kol som återgår till atmosfären, men att det i lika hög grad vilar på efterföljande led att utnyttja bättre det lantbruket fångar in.

Jord- och skogsbruk är en förutsättning
Nu ska inte detta tas till intäkt för att inte andra delar av det svenska samhället ska göra sin del för att minska och förhoppningsvis i slutändan helt eliminera nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. Självklart måste framförallt transportsektorn och cement- och stålindustri som står för de största utsläppen, minska sina utsläpp. Men sammanlagt visar denna räkneövning att det finns alla möjligheter för Sverige att klara netto noll. Och att ett rationellt jord- och skogsbruk är en förutsättning för att det ska lyckas.