Det har kommit två intressanta rapporter om det svenska lantbruket. Den första är en del av Prince-rapporten som haft i uppdrag att sätta siffror på den svenska konsumtionens miljö- och klimatavtryck. Det som tydligt framträder av materialet kring livsmedelskonsumtionen är hur andelen livsmedel producerade i Sverige hela tiden minskar medan importen ökar. Med det underlag som forskarna presenterar blir slutsatsen att för varje kilo livsmedel som vi kan producera här i landet och som ersätter importerat görs stora miljövinster och lidandet minskar i världen mer relevant.
Några av de mest bestickande siffrorna är användningen av växtskyddsmedel. I brist på data om verkliga effekter har forskarna använt mängd aktiv substans. För insekticider står den svenska förbrukningen för cirka fyra procent av den totala användningen kopplad till det vi konsumerar.
För fungicider är motsvarande siffra 20 procent och för herbicider 40 procent.
Fortsatt effektivisering
Den svenska växtodlingen framstår också som mer miljövänlig med lägre erosion och lågt växtnäringsläckage. Motsvarande bild framstår för köttproduktionen. Med en genomsnittlig marknadsandel på 65 procent står den svenska produktionen för 22 procent av användningen av antibiotika.
En övergripande slutats från studien är att hög produktivitet och minskad miljöpåverkan går hand i hand och drivs av storleksrationalisering.
Inga konkurrensfördelar
Den andra rapporten har levererats av OECD och har titeln Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden. Den är resultatet av ett uppdrag från regeringen från hösten 2016 och har uppmärksammats i pressen. Fokus i rapporteringen har varit på rapportens slutsats att det svenska lantbruket lyckats öka produktiviteten samtidigt som miljöpåverkan minskat. Det är en prestation som placerar oss i särklass i internationella jämförelser.
Men OECD-rapporten gör också en del andra iakttagelser och kommer med rekommendationer som de anser att den svenska regeringen bör ta till sig. En slutsats är att vårt
jordbruk och vår livsmedelsproduktion inte har några konkurrensfördelar gentemot andra länder. För att lantbruket ska kunna växa behövs fortsatt strukturrationalisering och riktade satsningar så att lantbrukarna kan ta till sig ny teknik som kompensation för höga produktionskostnader.
Forskningen saknar koppling
Vidare konstateras i rapporten att forskningen saknar koppling till lantbrukets och livsmedelssektorns behov.
Innovationstakten är lägre inom sektorn än i andra delar av näringslivet.
Dessutom är lagar och regelverk strängare än vad som gäller i övrigt inom EU, något som skapar krångel och är förknippat med höga kostnader. Därför uppmanas regeringen att förenkla regeltillämpningen, minska byråkratin och de kostnader som är förknippade med denna. Det saknas också en sammanhängande landsbygdspolitik och de insatser som görs på området är ineffektiva. Dessutom saknas samordning mellan de insatser som görs på nationell och regional nivå.
Förenkling och förbättrad lönsamhet
Rekommendationerna är att tillämpa målrelaterade regelverk istället för de åtgärdsbaserade som i hög grad styr idag och att minska statligt stöd och istället öka lönsamheten i lantbruket, främst genom ökade satsningar på forskning och utveckling. Vidare bör kostnaderna för administration och regeluppfyllelse minska genom förenkling, i synnerhet för de krav som går längre än EU-kraven. Till detta kommer också förslag på en rad åtgärder för ökad innovation och utveckling på landsbygden.
För den som följer lantbruksdebatten i allmänhet och Lantbrukets Affärers näringspolitiska linje i synnerhet kommer inte OECD-rapportens slutsatser som någon överraskning och vi är många som undrar varför inget görs för att komma tillrätta med problemen. Förhoppningen är att när nu Näringsdepartementet själva beställt och betalt utredningen och inte kan skylla på något inhemskt särintresse, borde de kunna ta till sig slutsatser och rekommendationer i rapporten. Men enligt den politiska logiken är det nog mest sannolikt att de ser det de vill se och hoppas att ingen läser rapporten.