Högt foderutnyttjande och friska djur ger lågt klimatavtryck­­

Svensk fågelproduktion har 60 procent lägre ammoniakutsläpp per kg kött jämfört med genomsnittet i EU. Foto Sven Persson

Av produktionsdjuren inom lantbruket är kycklingen mest effektiv på att omvandla spannmål och proteinfoder till kött, vilket ger låga utsläpp av växthusgaser.

I jämförelse med gris behövs knappt hälften så mycket foder, cirka 1,65 kg, för att producera 1 kg kött”, säger Maria Donis, vd på Svensk Fågel.
Svenskproducerad kyckling äter främst spannmål såsom vete. Nästan 100 procent av gårdarna har en egen spannmåls­odling och gödseln återförs till åkrarna.
”Svenskproducerad kyckling äter även soja, men flera projekt pågår för att hitta alternativ som inte är människoföda, såsom musslor eller mikroorganismer som lever på avfall”, berättar Maria.

”Utsläppen av klimatgaser per kilo svenskt kycklingkött sjönk med drygt 20 procent mellan 2001 och 2010. Nu är det dags att göra en ny uppföljning”, säger Maria Donis, Svensk Fågel.

Foder viktigast
Precis som i grisproduktionen spelar utsläppen från odlingen av foder störst roll. Det är främst lustgas från marken, utsläpp från stall- och mineralgödsel och drift av traktorer och uppvärmning av stallar som påverkar klimatet. Enligt WWF:s köttguide ger ett kilogram benfritt kött utsläpp på mellan 2–4 kilogram koldioxid CO2 per kilogram benfritt kött. Svensk Fågel gör egna beräkningar på sina gårdar och de ligger enligt Maria på i genomsnitt 2,7 koldioxidekvivalenter per kg.
Genetiken har stor betydelse för foderutnyttjandet. Med lägre foderåtgång minskar gödselmängd och kväveutsläpp, vilket även påverkar transportlogistik och markanvändning.
”Det pågår hela tiden en genetisk utveckling av kyckling för att få fram friskare och mer hållbara linjer som dessutom har en lägre foderkvot jämfört med tidigare korsningar”, förklarar Maria.

Biobränsle
De flesta kycklinggårdar har idag ett eget kretslopp för växtnäringen och nio av tio använder biobränsle för uppvärmning av stallar och bostadshus.
Svensk produktion kännetecknas av höga kostnader. Det leder i sin tur till förbättrat resursutnyttjande – spannmål är dyrt och det får inte bli något spill. Foder och djurhälsa påverkar lönsamheten mest, men alla resurser bör granskas. Den senaste jämförelsen mellan svensk och importerad kyckling gjordes 2010 av dåvarande SIK och visade att svensk produktion ger mindre utsläpp än importerad.
”Utsläppen av klimatgaser per kilo svenskt kycklingkött, slaktvikt, sjönk med drygt 20 procent på tio år, från 2,7 till 2,2 kg koldioxidekvivalenter, medan importerad låg på 2,9. I många länder utomlands värms stallarna med gas eller olja. Det krävs en viss storlek på produktionen för att ha råd med en biobränslepanna”, enligt Maria.
”Vi har gett RISE i uppdrag att uppdatera livscykelanalysen eftersom vi vet att foderåtgången minskat per kilo kyckling jämfört med det SIK kom fram till 2010. Det sker en ständig utveckling inom branschen och det är viktigt att se om det ger resultat.”

Av Ylva Berlin