Den torra hösten har på många håll resulterat i glesa höstvetebestånd. Det finns dock sätt att driva upp antalet sidoskott och samtidigt hålla tillbaka plantan utan att kvarnarna säger stopp.
Nästa vecka är det återigen möjligt att sprida gödsel. Det är inte tillåtet att sprida på tjälad eller snötäckt mark men kalendern hindrar det i alla fall inte. Av tradition har rapsen ofta fått kväve så fort det gått att köra, men i år tarvar även många vetefält en tidig kvävegiva. Det finns nämligen gott om tunna vetebestånd. Påfallande många fält når inte ens upp i 400 skott per kvadratmeter. Önskvärt är beroende på sort mellan 600 och 750 skott. Till exempel kräver Ellvis ett tätare bestånd för att avkasta väl.
Värt att notera är att normal utsädes-mängd ger någonstans runt 450 plantor per kvadratmeter. Det innebär att en planträkning som ger under 400 skott innebär dels att många plantor dött under hösten och vintern, dels att väldigt få av de plantor som överlevt inte satt sidoskott under hösten.
Huvudskotten avkastar mer
Huvudskotten avkastar mer, har både fler och större kärnor än sidoskotten, och ett bestånd som domineras av huvudskott utvecklas dessutom jämnare. Vissa försök pekar även på att kärnorna på huvudskotten har högre proteinhalt. Men sidoskott är trots allt bättre än inga skott alls. Den danske rådgivaren Hans Jørgen Bak påpekar att såväl rötter som sidoskott egentligen ska skapas under hösten, och att det generella rådet därför är att så i tid, eller ännu hellre så tidigt.
”Under september växer veteplantans rötter en och en halv centimeter om dagen. En planta som är sådd första september har alltså nästan femtio centimeter längre rötter än en som är sådd den sista september”, förklarar han.
Hans Jørgen har inget entydigt svar på varför bestånden blivit glesa, men resonerar kring att många kanske tyckte att det var för torrt, och väntade med att så.
”Och det gick ju sådär”, konstaterar han.
Såtiden viktig
Han har även egna erfarenheter av hur såtidpunkten påverkar antalet sidoskott, och berättar om att plantor som såtts i början av september kan ha 18 skott medan plantor som såtts en dryg månad senare bara hade två skott.
”Det är viktigt att plantorna kommer igång rejält på hösten”, poängterar han.
Han har dock förståelse för att lantbrukarna är oroliga för att grödan ska växa till sig alldeles för bra och gå ut under vintern.
”Just därför är det märkligt, rent av sorgligt, att vi inte får köra tillväxtregulatorer på hösten. Bara en liten dos för att bromsa grödan innan vintern”, säger han.
När vi ändå står med glesa bestånd pekar Hans Jørgen på vikten av att vara ute i tid med en tidig kvävegiva. Det räcker med 20–25 kilo kväve per hektar.
”Men kom ihåg att det ska vara nitratkväve”, poängterar han.
”All utveckling av skotten ska ske innan april är slut”
Hans Jørgen Bak
Tillväxtreglera
När plantorna når DC 25 rekommenderar han mikronäring, främst mangan, bor och koppar, tillsammans med 0,25 till 0,5 liter Cycocel. Även Moddus är godkänt från DC 25. Moddus har bättre effekt på rotsträckningen, men är dyrare än Cycocel. Cycocel har dock fördelen att det har bättre blandbarhet.
Tillväxtregulatorerna bromsar huvudskottet till sidoskottens förmån. I vissa försök är Moddus till och med effektivare än kväve när det gäller att driva fram antalet sidoskott.
Tidigt kväve sätter dock igång plantans tillväxt, vilket kan öka effekten av tillväxtregulatorerna. Det finns helt enkelt mer potential i plantan att styra över till sidoskotten. Försök visar att en behandling med Moddus kan öka antalet skott med upp till 100 skott per kvadratmeter, och höja skörden med uppåt 20 procent. DC 25 är egentligen inte förrän mot slutet av bestockningsfasen.
Viktigt att vara tidig
Även om du har för avsikt att behandla med tillväxtregulatorer har en tidig kvävegiva en viktig roll i att driva fram antalet sidoskott, och på så vis möjliggöra en tidig behandling med Moddus eller Cycocel, eller en blandning av dessa. Hans Jørgen poängterar åter-igen vikten av att vara ute i tid.
”All utveckling av skotten ska ske innan april är slut. Sedan blir dagarna för långa och plantan börjar växa på höjden istället för på bredden”, förklarar han.
Han är också väldigt tydlig med att blandningen med mikronäring och tillväxtregulatorer även ska innehålla flytande gödning. Det räcker med tre till fyra kilo kväve per hektar. Kvävet förbättrar nämligen plantans upptag.
”Vi kan köra hur mycket mikronäring vi vill. Det spelar ju ingen roll om plantan ändå inte tar upp det. Det är samma princip med vitaminpiller till barn. Smakar de gott går de mycket lättare ner”, förklarar han.
Vispa ner N34
Han fortsätter förklara att kvävet inte bara fungerar som turbo för upptaget av mikronäring, utan att även växtskyddsmedel får bättre effekt om det åtföljs av lite kväve. Framförallt gäller det tillväxtregulatorerna.
Hans Jørgen är medveten om att flytande gödning inte är en jättestor produkt i Sverige, men framhåller att det går lika bra att blanda ner tio kilo N34 per hektar. Huvudsaken är att mikronäringen och tillväxtregulatorerna kompletteras med kväve. När grödan sedan börjar sträcka på sig rekommenderar han att ösa på med kvävet.
”Det är lätt att tro att det finns kväve så det räcker när det finns få plantor, men sett till upptaget är det faktiskt tvärtom. Var inte rädd för att gå upp i giva. En nätt liten kvävegiva så att plantan kommer igång tidigt, mikronäring, Cycocel och flytande gödning, och sedan när det börjar röra på sig så ger du en större giva”, sammanfattar Hans Jørgen.
Kvarnarna säger nej
De svenska kvarnarna är som bekant negativa till att köpa stråförkortad vete, i alla fall från svenska odlare. Detta trots att det inte är förbjudet. Det går dock att uppnå naturlig retardering genom att spruta 15 till 20 kilo kaliumnitrat per hektar. Staffan Månsson, LMI, berättar att bladupptaget av allt detta kalium chockar plantan.
”Den kommer bli knallgrön och största sannolikhet skjuta ett skott still”, förklarar han.
Kaliumnitrat har inte heller begränsningar när det gäller plantans utveckling, utan går att spruta så fort plantan är tillräckligt aktiv, när dygnsmedeltemperaturen når fem till sex plusgrader.
Det går alltså att stimulera bildning av sidoskott mycket tidigare med kaliumnitrat än med kemiska tillväxtregulatorer. Staffan håller med Hans Jørgen om vikten av tidigt kväve, och menar att urea har uppenbara fördelar. Urean är billig och dessutom menar han att vårens lite klenare plantor inte har vidare stort rotupptag, och att det då är bättre att genom att spruta urea få upptag via bladen.
Ta prov
Staffan menar också att en förklaring till de klena bestånden kan i vissa fall vara fosforbrist i höstas. Dålig rotsättning gav helt enkelt dåligt med skott. Han framhåller därför vikten av att göra sig omaket att ta prov på jord och bladsaft. På så vis går det att se vad som finns i marken, och vad plantan har tagit upp.
”Staplarna från de här analyserna blir ju som en upp och ner vänd von Liebigs tunna, och du ser exakt vad plantan behöver. Det går att komma tillrätta med glesa bestånd men det är inte något som sköter sig själv, och det blir mycket lättare om du faktiskt vet vad felet är”, förklarar Staffan.
Av Per-Ola Olsson