Identitet och känslor styr lantbrukare som entreprenörer

Även om lantbrukare länge förbisetts som entreprenörer har nu Sarah Fitz-Koch på KCF på SLU i Alnarp fått upp ögonen för dem och gör en omfattande studie av möjligheter och hinder för entreprenörskap i lantbruket.

Lantbrukare har ofta förbisetts som entreprenörer”, säger Sarah Fitz-Koch, doktorand på ­Kompetenscentrum Företags­ledning på SLU i Alnarp.

De flesta studier och den mesta forskningen inom entreprenörskap har gjorts inom nya teknikområden som bioteknik, IT och andra tillväxtbranscher eftersom möjligheterna att lyckas där är ofta större, och områdena i sig kanske uppfattats som mer lockande att studera.
”Men det vi lätt glömmer bort är att lantbrukare ständigt måste anpassa sig till en rad olika faktorer, som väder, ändrade marknader och även politik och ny lagstiftning. Strukturen med många små familjeägda företag är också typiska egenskaper för områden med hög grad av entreprenörskap.

Från lantbruk
Sarah vet detta av egen erfarenhet, eftersom hon är uppvuxen på en gård i Tyskland, där hennes far och nu hennes bror odlar frukt, främst äpplen, och bär. Intresset för lantbruksföretagande och entreprenörskap har gått som en röd tråd genom hennes utbildning. Efter kandidatexamen i företagsekonomi från universitetet i Thübingen kom hon till handelshögskolan i Jönköping, där hon tog sin mastersexamen i entreprenörskap i familjestyrda företag.
”Där tipsade min professor Mattias Nordqvist, som även är här på KCF på Alnarp, mig om ett doktorandprojekt med inriktning just mot möjligheter och hinder för entreprenörskap i lantbruket, och jag började här för ett år sedan.”
Sarahs projekt är resultatet av ett samarbete mellan SLU och Mellby Gård, som är med och bidrar till KCF genom att avsätta medel riktat till just det projektet. Det innebär också att Sarah har regelbundna kontakter med bland andra Rune Andersson, som också har ett starkt personligt engagemang för lantbruk och entreprenörskap.

Mindre utforskat
Som ett första steg har Sarah gått igenom litteraturen och även kunnat använda resultat från sin mastersuppsats.
”Jag är intresserad av människorna och deras drivkrafter”, förklarar Sarah. ”Det jag inledningsvis kunnat konstatera är att lantbruket traditionellt har studerats mer ur nationalekonomiskt perspektiv, men är mindre utforskat ur ett företagsekonomiskt perspektiv med den enskilda företagaren och företaget i fokus.”
Ur ett entreprenörsperspektiv brukar lantbrukare delas in i tre olika kategorier, mångsysslaren, resursutnyttjaren och utvecklaren av nya affärsidéer.
”Men entreprenörskap handlar om människor och inte kategorier av företagare. Om jag ska kunna förstå möjligheter och hinder måste jag också förstå sammanhanget och de individuella drivkrafterna ur ett personperspektiv. Det har också fått betydelse för min metod, där jag följer ett antal enskilda lantbruksföretagare för att få djupare och mer kvalitativa iakttagelser. Det sättet att samla fakta används exempelvis inom psykologi och forskning kring lärande.”

”Mycket av ekonomi­forskningen inom lantbruket har haft ett nationalekonomiskt perspektiv och lantbrukare har ofta förbisetts som ­entreprenörer”, säger Sarah Fitz-Koch, SLU.

Unika förutsättningar
Sarah menar att många alltför ofta fokuserar på hindren och det bromsar dem i deras utveckling. Resultatet blir att istället för att utveckla och hitta nya verksamheter och affärsmodeller kastar många in handduken och slutar som aktiva företagare. Det gäller framför allt dem med mindre företag.
”Men varje företag är unikt med unika förutsättningar, både hos företagaren och företaget. Jag skulle se att trenden där antalet företaget hela tiden blir färre och de mindre försvinner vänds. Ett sätt är att fokusera på entreprenörskapet och få dem att i stället börja se till de egna resurserna och möjligheterna.”

Pengar ett medel
Sarah framhåller också att entreprenörskap i allmänhet och lantbruk kanske i synnerhet inte bara handlar om att tjäna pengar och att skapa jobb åt andra, utan just att göra det bästa av sina resurser. Att tjäna pengar är ­egentligen bara ett medel för att förverkliga sina drömmar, utveckla något man ärvt och föra det vidare och även att fortsätta vara lycklig och nöjd med sitt arbete.
”Men för att kunna fortsätta måste man möta förändringarna. Det är här entreprenörskapet kommer in. Det handlar om att se möjligheter och finna lösningar – om att överleva.”

Identiteten viktig
Trots att det bara är ett år sedan Sarah började sin forskarutbildning har hon redan fått en artikel accepterad och har flera på gång.
”Ett av mina första intressanta resultat är betydelsen av identiteten och intresset hos företagaren, både för vad man satsar på och hur företaget utvecklas”, säger Sarah. ”Det kanske är extra viktigt i lantbruket, där det handlar om att vara sig själv och ge sig själv möjlighet att utvecklas och utveckla företaget. Det handlar också om att sprida kunskap.”
Intresset har också stor betydelse för en annan faktor, som också är direkt kopplad till individen, nämligen det personliga nätverket och hur och med vilka lantbrukare samarbetar.
”Det handlar om autenticitet, att företaget på många sätt förkroppsligar och är en förlängning av företagaren.”
Sarah har också tittat på hur mål som inte direkt är kopplade till ekonomi och lönsamhet kan vara framgångsfaktorer även ekonomiskt.
”Känslor spelar en stor roll och det finns ett samspel mellan starkt känslomässigt engagemang och innovationsförmåga”, säger Sarah. ”De förstärker varandra, något som är extra tydligt i familjeföretag och det avspeglar sig också i det ekonomiska resultatet. Här är jag särskilt intresserad av vilka känslor som styr, något jag hoppas få fram genom att komma nära företagarna.

Kombinera risk och långsiktighet
Gemensamt för många familjeföretag är också det långsiktiga perspektivet. Många gånger har företagaren tagit över efter sina föräldrar och vill även kunna föra över verksamheten till nästa generation. Denna förvaltningsaspekt påverkar risk­benägenheten och det blir naturligt att inte vilja ta kortsiktiga risker som kan äventyra företaget eller ägandet på länge sikt.
”Men det går att kombinera risk och långsiktighet och ändå vara framgångs­rik. Det finns alltså inte någon motsättning mellan långsiktiga mål och kortsiktig lönsamhet.”
På samma sätt som känslor kan vara en tillgång och framgångsfaktor kan de också blockera.
”Omvärldens syn på lantbruket som miljöfarligt och obenäget till förändring gör att många ser negativt på sin egen verksamhet och möjligheterna. Men det ligger en utmaning i detta, och det är en del av entreprenörskapet: Att visa att de som svartmålar jordbruket har fel och att lantbruket både kan vara miljö­mässigt hållbart och ge livsmedel med hög ­kvalitet”, avslutar Sarah.

Av Lennart Wikström