Använder du 0,10 eller 0,30 kwh per kg mjölk i din produktion? Det är 300 procents skillnad i energiförbrukning mellan vanliga mjölkgårdar. Stor variation betyder som alltid att det finns utrymme för förbättring och pengar att spara.
Priset på el med både nätavgift och förbrukning har mer än fördubblats de senaste 20 åren. I takt med att priset på energi stiger och klimatfrågan får ökad betydelse har intresset för att minska gårdens energiförbrukning ökat.
Energikartläggningen i lantbruket har nu drygt ett decennium på nacken. Staten bidrar på två olika sätt till att fler gårdar ska se över sin energianvändning. Det går att få rådgivning i Greppa Näringen och det går också att söka stöd på upp till 50 000 kronor hos Energimyndigheten för att göra en energikartläggning. Villkoret för att få söka stödet är att det finns minst 100 djurenheter på gården eller att förbrukningen överstiger 300 MWh.
I Greppa Näringen är rådgivningen med energikartläggning den enda som inte är helt kostnadsfri utan kräver en medfinansiering på vanligen 1 200–1 300 kronor vilket är cirka 10 procent av den faktiska kostnaden. Då ingår gårdsbesök, resa, sammanställning och rapport.
Intresset ökar
En av de rådgivare som gjort flest energikartläggningar på gårdar är Ingvar Persson på LRF Konsult i Umeå.
”Genom åren har det blivit, om jag räknat rätt, 78 stycken, en på grisgård, en handfull på diko- eller köttgårdar men merparten är mjölkgårdar”, säger han och fortsätter:
”Det är bra med intresse, det har inte varit svårt att sälja in energirådgivning men jag har en känsla av att det väckts upp ett intresse för att börja fundera över sin energianvändning och vad man kan göra för att sänka sin totala användning. Det finns ju en ekonomisk bit i det hela också som gör att det blir en win-win-situation.”
Dieselanvändningen
En schablon som ofta används är att det efter en energikartläggning går att minska gårdens energianvändning med cirka 20 procent. Ingvar Persson tycker att gårdar med hög dieselanvändning bör prioriteras först. Långa transportavstånd ökar dieselanvändningen i växtodlingen medan en väl utnyttjad betessäsong håller ner dieselanvändningen i fält. Han menar ändå att det kan vara svårt att hitta en röd tråd, det finns väl arronderade gårdar med hög dieselanvändning per hektar liksom gårdar med mycket transporter som ligger lägre.
De ekologiska ligger bra till
Det finns framräknade nyckeltal som används för energianvändningen i kwh per kg mjölk. Då ingår den direkta energin i produktionen, alltså el och diesel som förbrukas i stall samt för utfodring och utgödsling. Ingvar Persson har sammanställt uppgifter från 54 av de mjölkgårdar som han besökt.
”Variationen ligger mellan 0,10 kWh till drygt 0,3 kWh per kg mjölk”, förklarar han.
Siffrorna visar att ekologiska gårdar ligger bra till i energinyckeltalet för mjölkproduktion. De har mer mark per djur men det beror till en del på en högre självförsörjningsgrad av foder. Per hektar används mindre mängd diesel vilket kan bero på hög andel vall i växtföljden och att de utnyttjar betet maximalt.
Märk att energikartläggningen bara tar hänsyn till direkt energianvändning. Energianvändning för framställning av handelsgödselkväve, odling av proteinfodermedel och tillverkning av andra insatsvaror finns inte medräknat. Skulle den indirekta energianvändningen läggas till kommer skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt att öka till de ekologiska mjölkgårdarnas fördel.
Störst förbrukning i robotstall
Ett annat sätt att jämföra är mellan olika stall. Tidigare undersökningar från LRF Konsult visar att lägst energiförbrukning i kwh per kg mjölk har gårdar med mjölkgrop. Därefter kommer stall med uppbundna kor följt av robotstall som hade högst förbrukning men spännvidden var inte större än cirka 0,04 kwh per kg mjölk. Uttryckt per ko skulle variationen istället bli 1 200 till 1 600 kwh per år. Sammanställningarna visar också att det som kräver mest energi på en mjölkgård är mjölkningen, därefter kommer utfodring följt av belysning och sedan ventilation.
De vanligaste råden
Det finns förstås många olika energiåtgärder att göra. En del är små och billiga och handlar om beteendeförändringar medan andra kräver investeringar. Några av de vanligaste råden är:
Ändrade rutiner
• Sparsam körning. Gå en av de kurser som erbjuds, om du inte redan gjort det.
• Släck lampor eller installera timer eller annan styrning.
• Torka av ventilationsfläktar och rengör trummor. Ökat luftmotstånd drar mer energi.
• Ha inte ventilationen på i onödan om korna är ute och stallet är tomt.
• Rengör kondensorn till mjölkylen regelbundet.
Byte av utrustning
• Förkyl mjölken. Det minskar elförbrukningen för mjölktanken och det inkommande vatten som används att kyla med kan användas för att förvärma kornas dricksvatten. Se beräkningsexempel.
• När du ändå ska byta en inomgårdsmaskin sikta på en elmotor istället för en dieseldriven.
• Byt ut gamla elarmaturer.
Vattentemperaturen
En gård med 220 kor använder cirka 35 000 kwh för att kyla mjölken. Att förkyla mjölken skulle grovt räknat kunna halvera energimängden. Det inkommande grundvattnet från brunnen till mjölkstallet kan användas som energikälla för att kyla mjölken. Det behövs en plattkylare och en bufferttank för vattnet. Grundvattnet har samma temperatur som årsmedeltemperaturen och för Sverige är det 3–4 grader. Plattkylaren höjer temperaturen på inkommande grundvatten grovt räknat 10 grader. Det blir en lagom temperatur på dricksvattnet till korna samtidigt som mjölken blir kyld på ett billigare sätt.
Ger investeringsutrymme
Om halva energimängden sparas, alltså cirka 18 000 kWh per år och elpriset är cirka på 0,8 kr per kWh och kalkylräntan på 5 procent så finns det utrymme att investera 115 200 kr om avskrivningstiden sätts till tio år. Som bonus kan höjd mjölkavkastning eller minskad eluppvärmning av dricksvatten tillkomma.
Fakta är hämtad från Greppa Näringen
Av Markus Hoffmann