Jordhälsa – en del av en större helhet

Lantbrukare runt om i Sverige har blivit alltmer medvetna om betydelsen av god jordhälsa. Men hur ser mäklare av jord- och lantbruksfastigheter på begreppet och hur värderas det vid markaffärer? Lantbrukets Affärer kontaktade Ludvig & Co, Skånegårdar och Areal för att få deras syn på saken.

Även aktörer som förmedlar fastigheter som gårdar och jord lyfter idag fram fördelarna av ett rikt och väl­fungerande markmikroliv som en förutsättning för ett hållbart och lönsamt jordbruk. God jordhälsa värderas dock olika vid markaffärer och ses oftast som en av flera faktorer vilka påverkar prissättningen.

Janne Nilsson, fastighetsmäklare på Ludvig & Co. Foto: Ludvig & Company

Ludvig & Co säljer årligen över 1 000 lantbruksfastigheter i hela landet. Enligt Janne Nilsson som är fastighetsmäklare inom skog och lantbruk på företagets Malmökontor finns det nu ett större fokus på god jordhälsa jämfört med för bara några år sedan.
”Det följer den allmänna medvetenheten som finns i dagens samhälle om naturnära odling och vikten av att vara mån om sin jord. Här i Skåne talas det mycket om problemen kring markpackning, särskilt vid upptagningen av sockerbetor där stora självgående maskiner bidrar till packade jordar. Finns det även äldre dränering kan det ju bli än värre”, säger han.

Sammanvägd bedömning
Att värdera god jordhälsa vid markaffärer är inte heller helt enkelt. På Ludvig & Co diskuteras jordhälsofrågor med kunderna i olika omfattning. Vid en markvärdering tas det bland annat hänsyn till jordmån, mullhalt, dränering, näringsinnehåll och om det gjorts en markkartering i närtid, samt vad den har för betydelse.
”Sedan är det också andra faktorer som spelar in, som läget, tillgång till bevattning, arrondering, skiftesformer med mera. Allt detta vägs samman i prissättningen. Jag tror inte att man som köpare ser specifikt till varje del utan det handlar mer om en helhet där jordhälsan är en av flera parametrar att beakta. Positiva faktorer att lyfta fram kan vara en hög mullhalt eller god ogräskontroll. Vissa saker går också att förbättra, till exempel äldre dränering vars befintliga skick är något som många tar för lite hänsyn till i förhållande till markpriset”, förklarar Janne Nilsson.

Ann Knutsson, fastighetsmäklare och vd för Skånegårdar. Foto: Skånegårdar

Ger ett mervärde
Jordhälsa är också ett ämne som uppmärksammas på Skånegårdar som arbetar över hela södra Sverige med förmedling allt från avstyckade gårdar till större egendomar och slott. Ann Knutsson som är fastighetsmäklare och vd, menar att det finns ett stort intresse av att lämna över jorden i gott skick till nästa generation odlare.
”Många lantbrukare är noga med sin jordhälsa och tänker följsamt på utvecklingen, detta särskilt om det finns en kommande generation på gården som ska ta vid. God jordhälsa är också något som köparna efterfrågar och förhör sig alltmer om i samband med försäljning av mark. Samtidigt är det inte här som kunden lägger störst vikt för beslutet. Hur attraktivt markområdet är sett till dess läge och hur stark jordbrukarandan är i trakten är desto mer avgörande”, konstaterar Ann Knutsson.
”Andra viktiga faktorer som påverkar vid markköp är bland annat arrondering och systemtäckdikning. Men god jordhälsa kan ge det lilla extra vid försäljning om det till exempel framgår att ogräset är under kontroll. Det är en parameter som ger ett mervärde vid markaffärer”, fortsätter hon.

Mats Nilsson, fastighetsmäklare på Areal i Linköping. Foto: Areal

Inte avgörande
På Areal som har ett 30-tal kontor från Malmö i söder till Luleå i norr, värderas jordhälsa högst olika beroende på det geografiska läget. Mats Nilsson är fastighetsmäklare på Areal i Linköping och han anför att det är svårt att ge en samlad bedömning för hela Sverige. Detta särskilt eftersom det ofta förs ett annat resonemang kring begreppet i mer definierade jordbruksområden, som i exempelvis Östergötlands slättbygder.
”Östgötaslätten till trots, upplever vi inte att god jordhälsa påverkar i den omfattning som det kanske borde göra vid markaffärer. Det är snarare större värdepåverkan på vad det finns för grannar och hur deras köpförmåga ser ut. Åkermark köps ju allt som oftast upp av lantbrukare i den direkta närheten. Möjligheterna till en förbättrad arrondering har mycket större betydelse än jordhälsa vid ett fastighetsförvärv i vår region. Vi lyfter fram olika jordhälsoaspekter, men det är inte avgörande för beslutet om affären blir av. Det handlar mer om att vi vill framhålla en så komplett och informationsrik beskrivning som möjligt”, säger Mats Nilsson.

Av Tobias Rosengren