Stora summor läggs varje år på kalkning av svensk åkermark för att höja pH och förbättra strukturen. Mängder av restavfall med stort innehåll av kol och kalk läggs samtidigt på deponi. Aktiv Struktur Kol blev namnet på restprodukten som kan vara ett alternativ till strukturkalkning.
Aktiv Struktur Kol (ASK) är en produkt framtagen av restprodukter ifrån järnindustrin. Den innehåller ungefär 25 procent kol och dessutom en hög andel aktiv CaO. Det betyder att produkten har liknande effekter på jorden som de kalkprodukter som används för strukturkalkning idag.
Biokol är en annan cirkulär produkt som visat sig vara positivt att tillföra åkermarken för att förbättra strukturen. Den ökar även den vattenhållande och i sin tur näringshållande förmågan hos jorden. Idag används fossilt kol i processen där ASK bildas vilket gör att produkten innehåller oorganiskt kol. Det är osäkert om det oorganiska kolet har samma effekter på marken som organiskt kol. Undersökningar görs för att delvis kunna ersätta det fossila kolet med träkol.
Utvärdering
Produkten som idag finns hos Nordkalk är ännu i utvärderingsfasen, användningsområdena kan vara flera.
”Vi arbetar med att testa alla effekter hos produkten. Bland annat utvärderas ASK som strukturkalkmedel på några gårdar i nordvästra Skåne, samt i ett försök på SLU i Uppsala. I dagarna startas även ett projekt där vi provar den produkten, vanlig strukturkalk och snigelmedlet Sluxx för snigelbekämpning”, berättar Lars Wadmark som är försäljningschef inom lantbruk hos Nordkalk.
Både ASK och Sluxx innehåller järn som påverkar snigelns matsmältning negativt.
År 2014 gjordes ett krukförsök med ASK där goda resultat observerades på tillväxten, men man såg också vissa negativa effekter på groningen vid hög giva av den torra varan.
”Misstaget som gjordes var att samtidigt som strukturkalken reagerade såddes det och gödningen tillfördes, vilket ju inte sker i normala fall. Därför görs under hösten ett groningsförsök.”
Ökad tillväxt
I krukförsöket som genomfördes på Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds-och växtproduktionsvetenskap på SLU odlades vårkorn och oljerättika i växthus. Olika blandningar gjordes av ASK med sandjord respektive styv lerjord. Det tillfördes även NPK i hälften av krukorna vid sådd som även fick en kompletteringsgiva sex veckor efter uppkomst.
Båda grödorna hade en bättre ovanjordisk tillväxt vid tillförsel av ASK i det ogödslade ledet motsvarande fyra ton CaO/ha. Det var samma effekt som med motsvarande mängd släckt kalk. Dessutom höjdes pH, ledningsförmågan förbättrades liksom längdtillväxt och bestockning. Förutom det ökade även kalciuminnehållet i vårkorn med ASK-tillförsel vilket visar att kalcium som tillförts med ASK har hög växttillgänglighet.
Värdera koleffekten
Att produkten påverkar jorden positivt i samma grad som annan strukturkalk råder det alltså ingen tvekan om. Däremot är det svårare att säga vad kolet i produkten ger för mervärden.
”Det svåra är att värdera koleffekten på produkten. I dagsläget får de som använder ASK kol på köpet, då priset ligger på ungefär samma nivå som vanlig strukturkalk”, säger Lars Wadmark och menar att det måste till försök som kan värdera kolets effekt. ”Först då får vi reda på var vi kan satsa pengarna.”
Bristen på kol i marken är ett problem främst på de lättare jordarna. De tyngre jordarna har oftast ett större behov att strukturkalkas.
”Frågan måste ställas ifall kolet är värt pengarna vid tillförsel av ASK på en lättare jord.”
Låsa koldioxid
Aktiv Struktur Kol bygger från början på en återvinningstanke.
”Utsläppskostnaderna för att tillverka produkten finns med i ett tidigare skede. Det är alltså ett bra sätt att låsa koldioxid i marken. Dessutom arbetar vi generellt för att en viss av försäljningen ska utgöras av återanvänt material, vilket ger ett bra läge för strukturkalken,” menar Lars.
”Inom 15–20 år kommer det att finnas ett val mellan recirkulerad eller jungfrulig produkt. Jag tror att de som är verksamma då kommer att välja produkter som både ger ett bättre utnyttjande och en bättre miljö.”
Arbetet för att få produkten godkänd som ekokalk enligt EU:s standard pågår också. Tyvärr är det en lång och omständlig process som kan ta flera år. Jordbruksverket arbetar också med frågan att få strukturkalk godkänd enligt EU:s regler för ekologisk odling.
”Idag är logistiken för stora volymer inte utbyggd, men det ligger i planen och vi räknar med att marknaden för produkten kommer att öka dramatiskt.”
Av Elin Laxmar