På ett seminarium om glyfosat som hölls på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin den 14 mars framkom att Kemikalieinspektionen inte tar hänsyn till risker med ett eventuellt glyfosatförbud.
I slutet av mars föreslog EU-kommissionen fyra länder som gemensamt ska ansvara för utvärderingen av glyfosat. De länder som föreslås ingå i gruppen är Frankrike, Nederländerna, Sverige och Ungern. Den ansvariga myndigheten Kemikalieinspektionen (KemI) i Sverige och de andra ländernas ansvariga myndigheter har tackat ja till att ingå i gruppen.
Gruppen kommer att kallas ”The Assessment Group on Glyphosate (AGG)” och ska ta fram ett utkast till en utvärderingsrapport över ämnet som tas vidare till den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA).
Förtroendefråga
Senast i december 2022 kommer beslutet som glyfosat får förnyat godkännande.
”Det är inte troligt att beslutet kommer tidigare än så eftersom frågan är så pass politiskt omdebatterad”, menar Agneta Westerberg på KemI.
Agneta berättar att användandet av glyfosat har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet och att den globala marknaden för ämnet är stor. Ett beslut inom EU kommer därför att få stor kommersiell påverkan. Hon menar också att förtroendet för företaget Monsanto är skadat i den allmänna opinionen eftersom det förekommit påståenden i medier bland annat om att de skulle ha dolt uppgifter om påverkan av ämnet.
Det finns en stark opinion som vill förbjuda glyfosat vilka i dagsläget skulle kunna få ihop en miljon underskrifter inom EU.
Helhetsgrepp behövs
Under seminariet medverkade även Johan Toll från AgroCon AB, Ulrik Lovang från Lovang Lantbrukskonsult och Agneta Sundberg, LRF, vilka belyste bland annat vad ett förbud skulle kosta lantbruket samt vilka andra risker som skulle uppstå.
”Ett totalförbud mot glyfosat skulle innebära en kostnad för svenskt lantbruk på en till två miljarder kronor”, enligt Ulrik Lovang.
Det framkom att det saknas en aktör som tar på sig helhetsgreppet för detta i Sverige. Agneta Westerberg menar att lagstiftningen inte ger KemI möjlighet att ta hänsyn till varken behov eller nytta av produkten. EU tittar inte heller på behovet av produkten eller gör någon konsekvensanalys om ämnet inte skulle bli godkänt.
”Om ämnet godkänns kan det bli förenat med särskilda villkor”, säger Agneta Westerberg.
Av Emma Vendel