Jordbruket bär en tung klimatpolitisk börda. Det konstaterar Konjunkturinstitutet i sin årliga miljöekonomiska rapport för 2017, där de analyserat vem som bär klimatpolitikens kostnader.
Hur olika sektorer drabbas beror i hög grad på om utsläppen tvingas ned genom övergång till förnybara bränslen eller genom minskad produktion. Det styrmedel som politikerna är speciellt förtjusta i är en beskattning av koldioxidutsläpp som förväntas bli alltmer likformig för alla sektorer. Koldioxidskatten överlappas dessutom av en rad olika riktade skatter som i första hand stimulerar byte till andra drivmedel och inte minskat nyttjade, och i vissa fall kan motverka beskattning av koldioxidutsläpp.
För de flesta sektorer gäller att de vid ökade kostnader för koldioxidutsläpp kan överföra dessa till efterföljande led och i slutändan konsumenterna. För lantbruket bedöms denna möjlighet vara mindre, varför den främsta konsekvensen blir minskad produktion. KI:s analys visar också att hushåll i glesbygd drabbas hårdast av den nuvarande klimatpolitiken, något som blivit tydligt i samband med den senaste höjningen av drivmedelsskatten.
Enligt KI drabbas också hushåll med lägre inkomster hårdare än dem med högre inkomster om inte de kompenseras genom skattesänkningar eller andra riktade insatser. Det innebär att boende på landsbygden riskerar att drabbas dubbelt eftersom de i genomsnitt har lägre deklarerade inkomster.
För lantbrukets företrädare innebär detta att de bör tänka sig för innan de alltför entusiastiskt omhuldar den nuvarande klimatpolitiken. Vi har från Lantbrukets Affärers redaktions sida länge hävdat att lantbruket inte ska sträva efter att gå före i en omställning till fossilfritt, utan i stället kompenseras för höjda kostnader och få fortsätta använda fossila bränslen, åtminstone i växtodlingen. Det finns nämligen ingen annan näring – möjligen med undantag av skogen – där du får ut mer energi än som sätts in. Därför bör den sista droppen olja gå till livsmedelsproduktion.
Ur kommunikationssynpunkt kan detta vara lite problematiskt och det kan vara inbjudande att tillskansa sig opinionspoäng genom att driva på mot ett fossilfritt lantbruk. Men i slutändan kommer detta inte att gynna jordbruket, utan istället – om KI:s analys är korrekt – leda till att den svenska livsmedelsproduktionen krymper. Tvärt emot målsättningen i livsmedelsstrategin.
Av Lennart Wikström
(Källa: Konjunkturinstitutet Miljöekonomisk Rapport 2017)