Konkurrenskraft – var god dröj…

”…vars primära uppgift i brist på andra konkreta mål verkar vara att begrava frågorna i ett årslångt kafferep”

Den 5 mars presenterade utredaren Rolf Annerberg sin slutbetänkande i utredningen om det svenska jordbrukets konkurrenskraft, Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. ”Uppdraget är därmed utfört”, som utredaren lakoniskt konstaterar i sitt förord.
Men det är nu det verkliga uppdraget börjar. ­Utredningen ger i sin beskrivande del en tydlig och relevant analys av utvecklingen inom svenskt lantbruk sedan EU-inträdet och kommer fram till flera viktiga fokusområden som har betydelse för svenska l­antbrukare.

Självklart och svårsmält
Det finns en rad för lantbruket tämligen självklara men för delar av omvärlden sannolikt rätt svårsmälta förslag.
En viktig del i utredningen är förslaget att en stärkt konkurrens­kraft bör ha ett tydligt politiskt mål och även om detta inte uttalat sägs i det sammanhanget är det från ut­redarens sida tämligen klart att målet är en ökad produktion. Med ökad produktion som mål blir det inte helt lätt att hävda andra mål, som exempelvis miljömål, utan att dessa vägs mot målet med ökad produktion.
Idag har miljömålsmyndigheterna en suverän ställning i sin uttolkning av miljömålen och hävdar att de inte behöver beakta produktionskonsekvenser. Med ett produktionsmål blir de tvungna att göra det.
I utredningen finns fyra fokusområden; företagande, marknad, kunskap och innovation samt regler och villkor.

Aktiebolagsägande
På området företagande finns en rad förslag som sannolikt inte kommer att leda till så mycket debatt och frågeställningar, exempelvis mer forskningsmedel till utveckling av kostnads­effektivt byggande och utbildning om riskhantering. Men exempelvis förslaget om att tillåta aktiebolag förvärva jordbruksföretag, försämrat besittningsskydd och full avtals­frihet vid fastställande av arrendeavgiften är förslag som sannolikt skär i hjärtat på den som anser att regleringar och begränsninga­r i den privata äganderätten är av godo.

Minskat krångel
En annan fråga som sannolikt kommer att mobilisera våra vänner i Naturskyddspartiet är ett förenklat förfarande vid behandlingen av godkännande av växtskyddsmedel och att näringen ska försäkras tillgång till växtskyddsmedel, i synnerhet för grödor som odlas i liten omfattning och för begränsade användningsområden, sådant som i dagens regelverk hanteras med dispenser och undantag.
När det gäller tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter föreslår utredaren förenklade processer och att kravet på samrådsförfarande för anmälningspliktig verksamhet avskaffas. Det senare sticker säkert Naturskyddspartiet i ögonen, eftersom det kan begränsa deras möjligheter att som icke sakägare agera i enlighet med Århuskonventionen, som ger intresseorganisationer vissa rättigheter i miljöärenden.

Årslångt kafferep
Ur ett produktionsperspektiv finns det en rad förslag i utredningen som om de genomfördes faktiskt skulle gynna svenska lantbrukares konkurrenskraft och bidra till att nå målet med en ökad produktion.
Men när utredningen presenterades på det gamla danshaket Nalen i Stockholm lanserade samtidigt landsbygdsministern arbetet med en livsmedelsstrategi, vars primära uppgift i brist på andra konkreta mål verkar vara att begrava frågorna i ett årslångt kafferep.
Hur utredningens förslag kommer att se ut när de ett otal gånger doppats, sugits på och utsatts för yttre våld från inflytelserika intresseorganisationer – och då avser vi inte LRF – återstår att se. Men cynikern i vår krets misstänker att det som har verklig betydelse stoppas medan sådant som ökar poliskt inflytande blir kvar.