Den 20 september klockan 19 var spotpriset på el i södra Sverige 2,05 kr per kWh. Det finns de som anser att vi kan tåla högre elpriser och att det egentligen bara är att vänja sig – käka eller dö, som ett tyskt talesätt lyder.
Det hade kunnat accepteras om det verkligen var faktorer bortom vår påverkan som styrde utvecklingen och det saknades politiska eller ekonomiska styrmedel som hade kunnat förhindra utvecklingen. Men det här problemet har skapats genom medvetna politiska beslut – eller att politikerna medvetet avstått från att fatta nödvändiga beslut.
Sol, vind och nätbrist
Men genom en rad beslut och stimulansåtgärder liksom aktiv påverkan på statligt ägda energibolag har energisystemet gjorts beroende av kraftleveranser som är högst varierande som vind- och solenergi. Detta har skett utan att säkerställa former för lagring eller att back up-systemen i form av vattenkraft är tillräckliga och verkligen fungerar. Som grädde på moset är utbyggnaden av distributionssystemet från områden med överskott i norr till underskottsområden i söder grovt eftersatt. Det avspeglas inte minst i spotpriset för norra Sverige, som vid samma tidpunkt var 67,5 öre.
För energikrävande industrier som vill etablera sig i södra Sverige är budskapet glasklart: Gören eder icke besvär. Dessutom ser prognoserna för efterfrågan på el med kommande batteriindustrier och fossilfri ståltillverkning i norra Sverige ut att på sikt minska tillgången på el att distribuera till landets södra delar. Generellt innebär också elektrifiering av industrier och transporter att efterfrågan totalt sett kommer att öka. Med nuvarande energipolitik varslar detta om prisnivåer på el som gör dagens två kronor per kilowattimme till något vi kommer att längta tillbaka till.
Svårt att flytta
För lantbrukets del är detta allvarligare än för andra verksamheter. Till skillnad från industrier kan lantbruksföretagen inte flytta till områden med lägre elpriser. Det är främst animalieproducenter som drabbas. Elförbrukning på 200–300 megawattimmar är inte ovanligt på lantbruk idag. Med alla andra kostnader lika innebär skillnaden i spotpriset klockan 19 den 20 september 43,50 mer i timkostnad för en gård som förbrukar 300 megawattimmar per år.
Ett faktum med det elsystem vi har idag är att när det blåser rejält i södra Sverige tvingas vi exportera el till våra grannländer. Problemet är att exempelvis Danmark har ännu större andel av sin elproduktion i form av vindkraft, och när vi i Sverige har ett överskott att exportera sker det mot system i länder med överskott och till och med negativa priser. Vindkraftsföretag i södra Sverige som inte har fast elpris stänger ner sina verk när de situationerna uppstår.
Ökad fossilandel
I gengäld körs landets största oljeeldade kraftverk i Karlshamn igång när bristen i södra Sverige gjort att priset blir tillräckligt högt. Det är det nu. Sedan 7 september har det utlandsägda kraftverket varit igång och periodvis gått för fullt.
För politiken är egentligen den enda lösningen att i södra Sverige släppa fram kärnkraften igen som basleverantör. För att fullt ut kunna utnyttja de flödande energikällorna behövs en riktad innovationssatsning på att ta fram anpassade lagringssystem för att kunna jämna ut fluktuationerna över tid. Med största sannolikhet innehåller sådana system vätgas i något steg.
”Till skillnad från industrier kan lantbruksföretagen inte flytta till områden med lägre elpriser”
Ris åt egen rygg
Som lök på laxen vill nu Arla att deras leverantörer ska gå över till så kallad grön el. Redan idag är mixen i det svenska elsystemet fossilfri – ja, med undantag för Karlshamnsverket då. Merkostnaden för grön el är idag två öre per kilowattimme. Ett krav på grön el skulle med ovan angivna förbrukning kosta 6000 kr per år. Det är under förutsättning att inte ett sådant krav ökar efterfrågan på grön el så mycket att priset stiger.
Men det är inte den enda konsekvensen. Med dagens mix på elnätet skulle ökad efterfrågan på grön el öka efterfrågan på den el som skapar ökad obalans i systemet – och därmed ökad osäkerhet i leveranser. Arlas ambitioner skapar problem för medlemmarna när det kostar mer än det smakar att leva upp till löften till konsumenterna. Löften som medlemmarna får betala för att de uppfylls.